Upplysningskvalitet vid nedskrivningsprövning av goodwill kopplat till företagets kreditrating

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Sedan år 2005, då avskrivning av goodwill ersattes med årlig nedskrivningsprövning för svenska börsnoterade företag, har goodwill generellt ökat. Då goodwill är en svårvärderad post och regelverken för redovisningen ger spelrum för subjektiva bedömningar, uppstår tolkningsskillnader mellan företag. Tolkningsskillnader och brister i upplysningar påverkar redovisningskvaliteten och gör det svårare för intressenter att jämföra företag och fatta korrekta beslut utifrån den finansiella information företagen presenterar. Därmed behövs en tredje, oberoende part i form av kreditratinginstitut, som objektivt kan granska och bedöma företag och således bidra till att intressenter fattar korrekta beslut. Att studera vilken betydelse kvaliteten i de finansiella rapporterna har för kreditbetyget ligger därför i studiens fokus. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att förstå om det finns ett samband mellan upplysningskvaliteten utifrån IAS 36 punkt 134 gällande nedskrivningsprövning av goodwill och företagets kreditrating. Metod: Studien tillämpade en kvantitativ metod som bygger på statistiska tester. Granskning av företags årsredovisningar för år 2013-2015 har gjorts för att få fram upplysningar på nedskrivningsprövning gällande goodwill utifrån IAS 36 punkt 134. Kreditrating hämtades från databasen TRE för år 2014-2016. Urvalet var 134 svenska, börsnoterade företag. Multipel regressionsanalys har gjorts med beroende, oberoende och kontrollvariabler. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar att inget signifikant samband förekommer mellan upplysningskvalitet vid nedskrivningsprövning av goodwill och kreditrating. Förslag till framtida forskning: Förslag till vidare forskning är att utifrån en kvantitativ metod studera rating från flera olika kreditratinginstitut för att se om sambandet med upplysningskvalitet förändras mot föreliggande studie. Vidare vore det intressant att genom en kvalitativ studie intervjua kreditratinginstituten, för att studera hur de ser på risker med goodwill kopplat till kreditrating.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)