1900- talets skogsbruk i kronoparksskogar : en skogshistorisk studie om Håckren och Bjurfors kronoparker

Sammanfattning: Industrialiseringen av Västeuropa och den efterföljande sågverksexpansion som inträffade i Sverige under 1800-talet påverkade de svenska skogarnas skötsel, struktur och funktion markant. Därmed introducerades nya avverkningsmetoder och debatter om den bästa skogsskötseln drevs. Svenska staten, via myndigheten Domänverket, påverkade skogsskötseln i stora delar av Sverige under samma tid. Domänverket var en byråkratisk organisation som bland annat använde så kallade cirkulärskrivelser för att styra verksamheten. De sammanhängande skogsområden som Domänverket förvaltade löd under namnet kronoparker. Skogsindelningsplaner, det vill säga detaljerade beskrivningar av skogstillståndet med planering för framtida skötsel, har upprättats för Domänverkets kronoskogar från ungefär mitten av 1800-talet. Det övergripande syftet med denna studie är att få ökad förståelse kring hur utvecklingen av olika kronoparker har skilt sig historiskt sett, både angående skogens skötsel och dess struktur, samt att undersöka hur Domänverkets cirkulärskrivelser inverkade på kronoparkernas skogsskötsel och skogarnas struktur. Det historiska källmaterialet som legat till grund för studien bestod av skogsindelningshandlingar kring skogens utveckling och skötsel över tid samt Domänverkets cirkulärskrivelser. Studieområdena var kronoparken Håckren i västra Jämtland, och Bjurfors i Västmanlands län. Analysen av skogsindelningshandlingarna visar att den skogsskötsel som bedrevs successivt förändades för respektive kronopark. I Håckren kronopark har en dominans av avverkningsformen timmerblädning, till ordnad timmerblädning samt slutligen trakthuggning skett från sent 1800-tal till mitten av 1900-talet. I Bjurfors kronopark användes både blädning och trakthuggning med dominans av åtgärden gallring under tidigt 1900-tal, följt av trakthuggning vid mitten av 1900-talet. Även kronoparkernas skogsstruktur förändrades. I Håckren kronopark minskade andelen gammal skog samtidigt som virkesförråd och tillväxt ökade. I Bjurfors kronopark ökade däremot både andelen gammal skog och virkesförråd, samtidigt som tillväxten minskade något. Det är tydligt att kronoparkernas tillstånd vid sekelskiftet 1900, till stor del berodde på hur områdena historiskt hade nyttjats. Från början av 1900-talet och framåt, påverkades kronoparkernas skogar i första hand av införandet av en modern och rationell skogsskötsel. Analysen av Domänverkets cirkulärskrivelser visar att cirkulär 1:1950, vilket i princip förbjöd blädning, hade tydligast påverkan på skogsstrukturen. Detta då en markant ökning av andelen kalmark skedde mellan 1940 och 1960- talen för respektive kronopark. Eftersom ökningen startat redan innan cirkuläret utgavs, påvisas att trakthyggesbrukandet redan börjat tillämpas. Domänverket har försökt styra skogsbruket på statens mark med hårda direktiv vilket till viss del fungerade. De lyckades öka virkesförråd och tillväxt i båda dessa kronoparker under 1900-talet och här ser vi också tydligt orsaken till de ökande skogstillgångarna i Sverige, från slutet av 1800-talet fram till idag. Min studie visar att det finns goda möjligheter att göra detaljerade undersökningar med stort tidsdjup som täcker stora landskap. Den typen av kunskap är mycket viktig för ett framtida skogsbruk där skogens olika värden tas tillvara.