Kluster i dagligvarubranschen : En plats för den hungrige

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande; KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning:

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur.

Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer. Med hjälp av Porters Diamantmodell har vi ämnat förklara och konkritisera vilka faktorer som är av betydelse i respektive fas. I startfasen finns behovet av produktionsfaktorer, faktorer vitala för all ekonomisk verksamhet. I utvecklingsfasen tas ytterligare ett steg för att skapa en symbios inom den geografiska avgränsningen. För att underlätta denna utveckling, kan klustret skapa en nätverksorganisation, klustermotorn. Inom denna fas har även trippelhelixteorin en avgörande roll där den beskriver interaktionen mellan stat/myndighet, näringsliv och utbildning. I den slutliga fasen, mognadsfasen, läggs stor vikt på den kritiska massan av företag, detta skall skapa ett varumärke som skall locka fler aktörer.

Vi har genom vår intervjuserie mot dagligvarubranschen funnit att det finns goda förutsättningar för att skapa ett kluster utifrån de rådande förutsättningarna i Solna Business Park. Branschen visar intresse för konceptet kluster, dock är få villiga att ta det första steget. Ett problem inom dagligvarubranschen är att det är en gammal bransch där ett flertal leverantörer har sina huvudkontor etablerade i anslutning till produktionen. Ett flertal av de intervjuade är intresserade av att etablera sig i området om det skulle nå en kritisk massa och få stämpeln "här sitter branschen".

För att nå denna kritiska massa måste fastighetsägaren arbeta utifrån ett köpcentrumsperspektiv. Det bör även etableras högre utbildning inom området, detta då tidigare "best practise" visat på den dragningskraft en sådan aktör kan ha för branschen i stort.

Att stödfunktioner inte till fullo är utvecklade har visat sig vara ett problem för området. Genom extern marknadsföring skulle negativ påverkan av detta kunna minimeras då dålig "word-of-mouth" annars kan urholka varumärket. Varumärket är en väsentlig del i skapandet av ett kluster och resurser måste på grund av detta även läggas på extern marknadsföring, detta för att skapa en nationell spridning om fördelarna med att befinna sig i Solna Business Park. Om Fabege har för avsikt att skapa ett unikt dagligvarukluster i Solna Business Park bör de investera i fastigheter kring området för att kunna åtnjuta investeringarna till fullo. Kan ej detta göras bör ett syndikat upprättas där kostnader sprids mellan aktörerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)