Eldsjälar och blomsterängar när välfärdsteknik möter silvervågen : En kvalitativ undersökning av det kommunala arbetet med eHälsa inom den svenska äldreomsorgen

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/InformatikLinköpings universitet/Filosofiska fakulteten

Sammanfattning: Den svenska välfärden och äldreomsorgen står inför en enorm utmaning vad avser en allt åldrande befolkning och att det kommer finnas fler äldre i behov av vård och omsorg, än vad det kommer finnas vårdutövare. Välfärdsteknik presenteras ofta som en lösning på detta för äldreomsorgen, vilket är något som ingår inom kommuners ansvar. Att välfärdsteknik måste implementeras inom både juridiska och etiska ramar samt främja god omsorg gör arbetet komplext. Dessutom kräver det handling från kommuner som redan arbetar med begränsade resurser. Kommunala beslutsfattare behöver således ta hänsyn till många aspekter vid frågor och beslut om välfärdsteknik inom äldreomsorgen, som i sin tur påverkar både kommuninvånare och det nationella arbetet med vision eHälsa 2025. Syftet med detta arbete är att undersöka kommuners tillämpning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen samt, utifrån tjänstemäns perspektiv, belysa konkreta möjligheter och utmaningar med välfärdstekniken. Genom en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med fyra kommuner samt Socialdepartementet, har empiriskt underlag samlats in som sedan, i kombination med SOU 2020:14, analyserats med en teoretisk referensram bestående av institutionell logik och isomorfism. Resultatet indikerar på att de huvudsakliga institutionella logiker som genomsyrar tjänstemännens uppfattningar om välfärdsteknik inom äldreomsorg är byråkratisk logik, marknadslogik samt omsorgslogik. Slutsatsen är att kommuners tillämpning av välfärdsteknik för att bemöta den demografiska förändringen beror på befintlig kompetens, juridiska samt administrativa flaskhalsar och brist på samverkan mellan kommuner. Det finns däremot en vilja och ambition för kommuner att samverka, med andra ord att anta isomorfa tendenser, vilket kan gynna den byråkratiska logikens betoning på att erbjuda medborgare likvärdiga tjänster och dessutom bidra till marknadslogikens preferens om resurseffektivisering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)