Beskattning av den digitala ekonomin – århundradets skattereform? - En rättsvetenskaplig studie av OECD:s ”Belopp A”

Sammanfattning: Digitaliseringen har i stor utsträckning revolutionerat sättet som företagen gör affärer på. Det finns inte längre samma behov av fysiska platser för affärsverksamheter eftersom teknologin har skapat virtuella platser där företag kan sälja både varor och tjänster utan att överhuvudtaget sätta en fot i jurisdiktionen. Emellertid har reglerna om fast driftställe alltsedan 1920-talet präglats av att det krävs en viss fysisk närvaro i en jurisdiktion för att kunna beskatta verksamheter. Eftersom detta inte längre är nödvändigt i flertalet digitala affärsmodeller medför det att bolag kan undvika beskattning i marknadsjurisdiktioner och i stället skifta vinsterna till lågskatteländer. För att komma till rätta med de problem digitaliseringen inneburit har OECD påbörjat ett arbete mot att kunna beskatta de digitala verksamheternas aktiviteter i marknadsjurisdiktionerna. I synnerhet vill OECD förändra de rådande beskattningsprinciperna genom ett nytt nexus som grundar sig i ekonomisk närvaro. Förslaget benämns i Blueprint-rapporten som Belopp A och går ut på att omfördela en del av en MNEs kvarvarande vinst till marknads- och användarjurisdiktioner. Syftet med förevarande uppsats är att redogöra för och utvärdera utformningen av Belopp A. Likaså ämnar uppsatsen besvara frågan avseende huruvida det kan uppstå några konflikter mellan Belopp A och det svenska beskattningssystemet. Därtill undersöks vad en tillämpning av Belopp A kan innebära för de svenska bolagen. Slutsatsen som kan dras av analysen är att Belopp A-regleringen är ytterst komplex och riskerar att lägga alldeles för stor administrativ börda på såväl skatteförvaltningar som bolag. Därtill finns det ett flertal brister i regleringen, såsom hur man ska bedöma var värdet har skapats och användarnas tillgång till VPN. Det konstateras också att det föreligger en potentiell konflikt mellan Sveriges beskattningsregler och Belopp A. För de svenska bolagens del kommer Belopp A framför allt medföra en hög administrativ börda. I vissa fall riskerar bolagen dessutom att behöva betala mer skatt och inte få göra fulla avdrag. Min samlade bedömning är likväl att den internationella skatterätten är i stort behov av en ny lösning för hur man ska kunna tackla de digitala verksamheterna. Konsensus lyser alltjämt med sin frånvaro och tiden är knapp eftersom allt fler enskilda länder föreslår eller inför egna lösningar. Det i sin tur riskerar att hämma den globala handeln och äventyra integriteten i det internationella skattesystemet. Huruvida det är århundradets skattereform återstår att se. En sak är dock säker: om Belopp A införs är framtiden för skatterådgivare i vart fall säkrad.