Passivaggressivt anfall är bästa försvar. En komparativ diskursanalys av amerikanska presidenters försvarsstrategi under riksrätter

Detta är en Kandidat-uppsats från

Författare: Eleonor Ivdal; [2021-09-21]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med studien är genom kvalitativ diskursanalys på källmaterial i form avförsvarsteamets yttranden i senaten beskriva och jämföra försvarsstrategier somAndrew Johnson, Bill Clinton och Donald Trump använde. Detta för att skapaförståelse av eventuell förändring av den amerikanska politiska diskursen underriksrätter genom att kartlägga likheter och skillnader över tid. Resultatet är tydligt därett vinnande koncept applicerats, med ursprung ur Johnson riksrätt, medmodifikationer beroende på förändrade förutsättningar. Det vinnande konceptetbestod fyra övergripande teman där två teman dominerat. Dels det rättsliga försvaretdär försvaret sakligt beskrivit det kronologiska förloppet med hänvisning till lagar ochkonstitutionen som stöd för varför agerandet inte varit olagligt. Det andraframträdande temat har varit insinuationer att motståndarsidan illvilligt tolkat faktatill presidentens nackdel på grund av partipolitiska motiv.Resterande teman har kontinuerligt återfunnits i samtliga riksrätter men medmindre vikt. Försvaren använde historisk kontext för att skapa ett tolkningsföreträdeav grundlagsfädernas intentioner för att förankra presidentens agerande som godkäntav de högaktade grundlagsfäderna. Diskursen berörde också ideal där försvaretuppmuntrade senatorerna att skapa sitt eftermäle som grundlagsfädernas idealaefterträdare genom att fria presidenten. I ett fjärde tema framkom mer negativaelement i form av sceniskt beskrivna konsekvenser av en fällande dom. Därtill läggsett femte mindre tema för Trumps båda riksrätter där försvaret utökade sina attackerpå motståndarna genom att anklaga dem som hycklare med dubbelmoral.Förändringarna över tid kan förklaras av skillnader i sen samtida förutsättningarna imassmedias konstanta bevakning och tekniska kommunikationsform så som socialamedier för att sprida diskursen.Det finns många intressanta uppslag för vidare forskning på ämnet. Som Van Dijkargumenterat skulle ramverket för diskursanalyser behöva breddas till att inkluderamottagaren av diskursen vilket är managers, senatorer, journalister samt folket i dennastudie. Detta för att se vilka av de verklighetsföreställningar som försvaret byggde somaccepterades av mottagare och därmed fick resultat. Ett sätt skulle kunna vara attjämföra med de separata inlagor som skrivs av vissa senatorer efter riksrätten där demotiverar sitt beslut för att se vilken del av försvarets argument som övertygadesenatorerna att rösta för en friande dom. Alternativt söka efter uttalanden avpresidenten själv där denna kommenterar försvaret för att se vad han anser om dendiskurs som försvaret använder i hans namn.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)