Skillnaden i porträttering av kvinnliga och manliga idrottare i svensk populärmedia : En kvantitativ studie om bristande jämställdhetsrapportering

Detta är en Kandidat-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar : Syftet med denna kandidatexamensuppsats är att belysa skillnaden mellan hur kvinnliga och manliga idrottare framställs i media genom fotografier och hur det påverkar konstruktionen och/eller förstärkningen av könstereotyper och könsroller, vilket i sin tur försvårar arbetet för en jämställd idrott; utifrån RF:s jämställdhetsmål för 2025. Studien ämnar svara på följande frågeställningar: 1) Förekommer manliga idrottare i större omfattning än kvinnliga idrottare i media? 2) Blir kvinnliga idrottare marginaliserade i media genom att placeras senare i tidningen och på färre första sidor än manliga idrottare? 3) Porträtteras kvinnliga idrottare oftare på bilder i mindre storlek än manliga idrottare? 4) Framställs kvinnor på ett könsstereotypiskt sätt i media som begränsar möjligheter för en jämställd idrott? 5) Förekommer manligt kodade idrotter i större omfattning än kvinnligt kodade idrotter i media?6) I vilken utsträckning får kvinnligt kodade idrotter utrymme i media och vilket kön representeras mest i respektive kodad idrott?   Metod: Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ innehållsanalys på 3153 bilder på idrottare i Sportbladet. Ett kodningsschema konstruerades där faktorer som kön, placering i tidningen, storlek på bilden, om idrottaren framställdes i eller utanför en idrottskontext och i idrottskläder eller civila kläder. Något som också noterades var om idrotten var manligt, neutralt eller kvinnligt kodad. En pilottestning genomfördes för att testa interbedömarreliabiliteten och därefter kodades de 3153 bilder som studien avser.   Resultat: Manliga idrottare porträtteras på 75% av alla bilder jämfört med 25% på kvinnliga idrottare (p = <.001). Manliga idrottare förekom även tidigare i tidningen än kvinnliga idrottare (p= <.001). Det fanns ingen skillnad mellan könen gällande storlek på bild (p <.184). Resultatet visar även att kvinnliga idrottare oftare framställs utanför en idrottskontext än manliga idrottare (p= <.002). Däremot framställs både manliga och kvinnliga idrottare i idrottskläder 90% (p= <.34). Resultatet visar att 97% av bilder på kvinnliga idrottare var i en manligt kodad idrott. Endast elva bilder föreställde en idrott som var kvinnligt kodad.   Slutsats: Resultaten indikerar att kvinnliga idrottare är tydligt marginaliserade i media och kvinnligt kodade idrotter är obefintligt rapporterade. Studien drar slutsatsen att media i nuläget inte utnyttjar möjligheten att främja jämställdhet vilket i sin tur har konsekvenser för att riksidrottsförbundet ska nå jämställdhetsmålen för 2025. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)