Lag mot skatteflykt och EU:s krav på icke-genuina arrangemang

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för handelsrätt

Sammanfattning: Sammanfattning EU:s medlemsländer ska införa en generell skatteflyktsbestämmelse i syfte att motverka skatteflyktsmetoder som inte behandlats genom särskilt riktade bestämmelser. Skatteflyktsbestämmelsen tar sikte på att motverka arrangemang som inte är genuina. Sveriges hållning är att inga åtgärder behöver vidtas för att införliva en generell skatteflyktsbestämmelse i svensk lagstiftning då skatteflyktslagen finns. Syftet med arbetet har varit att klargöra skillnader och likheter mellan icke-genuina arrangemang i EU:s skatteflyktbestämmelse och den svenska skatteflyktslagen. Detta för att öka möjligheten för att tillämpning av skatteflyktslagen sker direktivsenligt. Därför har jag undersökt, vilken innebörd termen icke-genuina arrangemang har i förhållande till direktivet, hur skatteflyktslagen och EU:s skatteflyktsbestämmelse skiljer sig åt samt om skatteflyktslagen har tillämpats på icke-genuina arrangemang i svensk rättspraxis? Slutsatsen är att det inte finns en enhetlig definition över vad som är ett icke-genuint arrangemang. Även om skatteflyktslagen och EU:s skatteflyktsbestämmelse är mycket lika varandra så finns det skillnader. Vilken betydelse som dessa skillnader får beror på vilken definition som termen icke-genuina ska bära. När skatteflyktslagen tillämpas i framtiden så måste tillämparen undersöka, inte bara om de fyra rekvisit som skatteflyktslagen ställer upp är uppfyllda utan även om ett förfarande kan anses vara icke-genuint med hänsyn till kommersiella skäl och den ekonomiska verkligheten.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)