Barnet och bilderboken

Detta är en Kandidat-uppsats från

Sammanfattning: SammanfattningDenna studie är gjord inom kursen för LAU 395, som en del av Lärarprogrammet, Kultur ochspråk, 10 hp vid Göteborgs universitet. Kursen examineras på avancerad nivå och handlarom hur förskolebarn läser bilderböcker.Bakgrunden till studien är Simonssons avhandling Bilderboken i förskolan (004). I sinkartläggning kring bilderboksanvändandet i förskolan kom Simonsson (004) fram till att denvanligast förekommande aktiviteten är den där barnet själv initierar till aktivitet genom lekeller läsning, självständigt eller tillsammans med andra. I denna studie har jag valt att närmareundersöka en av dessa aktiviteter, förskolebarnens egen högläsning.Som en del av studien iscensattes ett antal högläsningar med förskolebarn i åldrarna fyra tillfem år där barnet och den vuxne växelvis var läsare och åhörare. Läsningen utgick frånbilderböckerna Här är lilla Anna (Sandberg & Hellsing, 013) och Lilla Anna har kalas(Sandberg och Hellsing, 014), båda utgivna på Rabén och Sjögrens förlag.Studien visade att barnen använde sig av olika typer av strategier vid skapandet av bokenshandling. Likaså kunde man se samband mellan barnets läsriktning i bilderna och barnensförmåga att skapa en sammanhängande handling. Vid läsningen kunde även märkas att barnenhade problem att tolka uppslag där bilderna krockade med barnens tidigare erfarenhetsvärld.Undersökningens resultat är tänkt att kunna adderas till den tidigare kunskap som finns ombilderboken och om förskolebarnet som läsare. Då detta är ett område med flera infallsvinklarhar jag valt att presentera undersökningen mot en tvärvetenskaplig teori, omfattande bådelitteraturvetenskap och pedagogik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)