Stowe: en landskapspark av betydelse

Sammanfattning: Målet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanläggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan få en viss betydelse och värderas högt av eftervärlden. Frågorna som uppsatsen utgått från är: - Vad är Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att känna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anläggningar framställs i trädgårdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhålla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener på Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnämns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet på SLU Alnarp, litteratur från The National Trust (organisationen som äger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trädgårdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanställningen tyder på att Stowe har en stor betydelse i träd-gårdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade källorna. Stowe utpekas som en inflytelserik parkan-läggning, i ett europeiskt sammanhang, och anläggningen verkar ha banat väg för land-skapsparkernas utveckling. Många stora namn inom trädgårdshistorien har arbetat på och med Stowe, bland andra William Kent och Lancelot ”Capability” Brown. Elysian Fi-elds är en del av Stowe som verkar upplevas som representativ för parken, dels på grund av historiken, dels på grund av de rent upplevelsemässiga aspekterna av intimitet och naturlighet. I diskussionen har resultaten av tabellsammanställningen diskuterats och jämförts med mer djupgående resonerande litteratur inom ämnet trädgårdshistoria. Det framkom bland annat att Stowe verkar vara en viktig källa till att kunna följa landskapsparkens utveckling, då det finns mycket dokumentation om Stowe. Det möjliggör studier av fe-nomenet landskapspark och de ideologier kring trädgårdshistoria som fanns på 1700-talet. Stowe har idag många olika värden som är viktiga att ta tillvara på, däribland de som rör historiken och att man där kan följa utvecklingen från formell till informell park, men också rent upplevelsemässiga värden. Slutsatsen är att Stowe kan ha en betydelse för landskapsarkitekter att studera då an-läggningen verkar vara ett typexempel på landskapsparker, och ett bra exempel på en anläggning där många stora namn inom trädgårdshistorien har arbetat.