Förändring av självskattad fysisk aktivitet bland seniorer under ett två månaders träningsprojekt utfört inomhus 2019 i jämförelse med utomhus 2021

Sammanfattning: Syftet med studien var att studera förändringen och eventuella skillnader av självskattad fysisk aktivitet, stillasittande och upplevd hälsa vid för- och eftertester mellan två hälsoprojektinterventioner utförda vårterminen 2019 och vårterminen 2021, båda bestående av åtta veckor med två träningspass per veckan. Dessutom var målsättningen att undersöka möjliga skillnader mellan män och kvinnor samtreliabiliteten för de 19 inkluderade frågorna. Endast deltagare som var med för första gången i dessa vid Gymnastik- och idrottshögskolans årliga hälsoprojekt undersöktes. Totalt inkluderades 308 seniora personer, varav 214 från år 2019(71,6±5,5 år) med träning enbart inomhus och 93 från år 2021 (71,1±5,2 år) med träning enbart utomhus på grund av Covid-19-pandemin. Statistiska skillnader mellan ett första förtest (F)- och ett eftertest (E)beräknades med Wilcoxons test och för skillnader mellan grupper vid F och E samt underhälsoprojektperioden utvecklad differens mellan E och F användes Mann-Whitney u-test. Reliabiliteten av frågorna vid två separata förtest, som utfördes enbart av deltagarna år 2019, undersöktes med intraclass correlation (ICC) med viktad kappa (±95% KI). Resultatet visade att deltagarna 2019 ökade signifikant mellan F och E på arton av nitton frågoroch deltagarna 2021 på nio av nitton frågor. Vid förtestet visade deltagarna 2021 sig vara något merfysiskt aktiva men mer stillasittande än deras motpart år 2019 med signifikant skillnad på några av frågorna men inte på en majoritet av frågorna. Vid eftertestet sågs vid jämförelse mellan dessa tvåårgångar endast signifikanta skillnader för två frågor, nämligen de om vardagsmotion och daglig fysisk aktivitet i minst måttlig intensitet överstigande 60 minuter, där deltagarna 2021 skattade sig något meraktiva jämfört med år 2019. Exempel på frågor med påtagligt signifikanta differenser (förändring avmedelvärde/median E-F) för både år 2019 och år 2021 sågs i frågor om fysisk aktivitet i högre intensitet (2019; 1,68/1,00 2021; 1,44/1,00) fysisk träning (2019; 0,53/0,00 2021; 0,84/1,00) och styrketräning(2019; 0,96/0,00 2021;1,05/1,00). Vid jämförelse av differensen (E minus F) mellan år 2021 mot år 2019 framkom ingen signifikant skillnad för någon av de 19 frågorna förutom för två frågor; en omfysisk aktivitet i minst måttlig intensitet då alla deltagare och kvinnorna separat år 2019 hade signifikantstörre skattad differens än hälsoprojektdeltagarna år 2021. Vidare sågs för alla deltagarna sammantagna och för kvinnorna separat år 2021 att de minskade signifikant mer en av frågorna om tid i stillasittande än deltagarna år 2019 sett till differensen E-F. En slutsats som kan dras ifrån studien är att hälsoprojekten år 2019 och 2021 har relativtlikartade positiva effekter gällande självskattad fysisk aktivitet, stillasittande och upplevd hälsa fördeltagare som är med för första gången. Detta implicerar att arrangemang av projekt utomhus harrelativt likartade effekter som projekt arrangerade inomhus enligt mätningar med dessa enkätfrågor. Framtagna resultat skulle kunna tolkas som att behovet minskar av att nyttja specifika lokaler förliknande interventioner för seniorer. Den goda till excellenta reliabiliteten som erhölls indikerar att frågorna inte behöver besvaras på två separata förtest, utan det räcker sannolikt med endast ett förtesttillfälle.