Från traditionell kontroll till modern självdisciplin

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för ekonomi

Sammanfattning: Ekonomistyrning har under lång tid intresserat människor och att styrning innebär att några ska bestämma över andra är ingen hemlighet, det var åtminstone ingen hemlighet. Tiderna förändras och att bestämma över andra, att ha makt ligger inte i tiden. En utveckling tog fart i och med Taylor och scientific management- rörelsen, den utvecklingen tryckte undan de människor som tidigare varit så viktiga i företagen. Den här utvecklingen gjorde människorna till resurser och som resurs kan man bytas ut lika lätt som t.ex. maskiner. Detta synsätt är i dagens samhälle inte politiskt korrekt och det vetenskapliga synsättet överlevde heller inte. Trots detta kan vi fortfarande i litteratur rörande ledarskap ta del av formuleringar som att personalen är företagets viktigaste resurs. I Sverige i dag finns en näst intill föraktfull inställning till makt och maktförhållanden, att andra kan ha makt är en tanke man kan förlika sig med men man vill inte förknippa sig själv med ordet makt, men att ha förmånen att vara med och påverka det är en helt annan sak. Detta till trots är det uppenbart att makt och kontroll ligger i kärnan av byråkratiska och hierarkiska organisationer, och att dessa i sig alstrar makt. Användandet av denna kontroll och makt blir vitalt för organisationens resultat. I dessa organisationer förekommer ett enkelriktat flöde av information, information går uppåt och direktiv och standards är det enda som går nedåt. Resultatet blir en centralisering av makten till toppen av den hierarkiska pyramiden, där slutprodukten är den traditionella top-down styrningen. De nyare koncepten som t.ex. empowerment har fått en framträdande roll och anses av många som ett bättre alternativ än den traditionella top-down styrningen. De nyare koncepten ses som mjukare och de framtonas med en annan människosyn än den som förekommit traditionellt. Med den debatt som förekommer i dagens samhälle kan man mycket väl förstå att det framstår som bättre att utveckla företagskulturen än att styra människor i den riktning man vill. Att styra människor dit man vill eller att styra dem genom företagskulturen ger en hårfin skillnad som enbart upplevs på papper. Man kan också se att empowerment i dagens organisationer omges av omfattande diskussioner. Skillnaden som borde finnas, finns nog till största delen på papper och undersökningar visar att det är ett stort gap mellan hur ledare och anställda uppfattar att det fungerar. Kan de nyare styrkoncepten ses som traditionell ekonomistyrning med moderna metoder? Skulle man våga påstå att dessa koncept är det gamla förpackat på nytt sätt? Jag har valt att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv för genomförandet av detta arbete och kan konstatera att det till att börja med så finns det ingen sanning utan enbart upplevelser, det är upplevelsen av det vi skapar som gör den stora skillnaden. Det är upplevelsen som räknas, kan vi med hjälp av ett nytt koncept skapa en upplevelse av förändring, en upplevelse av gemenskap som kanske inte funnits tidigare, då har vi också åstadkommit någonting. Genom upplevelser har vi kommit en bit på vägen, vi har konstruerat någonting nytt där konceptet haft rollen som verktyg, som någonting att samlas kring. För genomförandet kändes det därför viktigt att ta del av andras upplevelser kring styrning detta förverkligades genom min empiriska undersökning som genomfördes vid Sandviken Energi AB.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)