De upphandlingsrättsliga regelverkens betydelse för SME-företagens deltagande i offentliga upphandlingar : ESPD-systemet och andra bestämmelser av betydelse för SME-företagens deltagande i offentliga upphandlingar

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Affärsrätt

Sammanfattning: Syftet med de upphandlingsrättsliga regelverken anses i synnerhet kunna uppnås genom att bättre förutsättningar för SME-företag att delta i offentliga upphandlingar skapas. Bestämmelserna avseende ESPD-systemet, skyldigheten för upphandlande myndighet att motivera varför ett kontrakt inte ska delas upp, högsta tillåtna takbelopp för krav på leverantörs årsomsättning och dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har omnämnts som sådana som särskilt kan bidra till att bättre förutsättningar för SME-företagen skapas. ESPD-systemet påstås kunna minska administrativa hinder för SME-företag. De hinder som oftast uppfattas av SME-företag består av att offentliga upphandlingar upplevs vara komplicerade och omfattande. ESPD-systemet förväntas bidra till förenkling för SME-företag och minska tröskeln för att delta i offentliga upphandlingar. Systemet är organiserat i två steg. Det första steget innebär att leverantören lämnar ett preliminärt intygande i ett ESPD-formulär om att denne uppfyller upphandlingens ställda krav och att någon uteslutningsgrund inte är aktuell. I det andra steget genomför den upphandlande myndigheten en kontroll av den lämnade egenförsäkran. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar och att inte sätta allt för långtgående krav på leverantörens årsomsättning har ansetts innebära att de materiella hindren minskar för SME-företagen. Mindre kontrakt anses vara lättare att hantera för SME-företag och krav på årsomsättningen bör inte sättas för högt med tanke på att SME-företag generellt har en lägre omsättning gentemot ett stort företag. Bestämmelserna som möjliggör dialog mellan upphandlande myndighet och leverantörer har ansetts skapa en grund för ökad kunskap hos bägge parter vilket kan bidra till affärsmässiga hinder för SME-företag minskar, bestående bland annat av att komplexa upphandlingsdokument inte tas fram. ESPD-systemet har i dagsläget betydelsen att det skapar ett alternativ för hur leverantörer kan delta i offentliga upphandlingar. Det leder dock inte till ett ökat deltagande av SME-företag eftersom det, trots föresatserna, inte bidrar till minskad administrativ börda. Att dela upp ett kontrakt i mindre delar, sätta ett lägre omsättningskrav och föra dialog kan däremot skapa bättre förutsättningar för SME-företag i offentliga upphandlingar. Dessa bestämmelser tycks således bidra till ett ökat deltagande av SME-företag. Sammanfattningsvis kan sägas att de upphandlingsrättsliga regelverken ger goda förutsättningar för SME-företagen att delta i offentliga upphandlingar. Det är dock inte regelverket i sig som får betydelse eller bidrar till ett ökat deltagande av SME-företagen, utan tillämpningen av regelverket.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)