Specialpedagogers och arbetsterapeuters uppfattningar om sina uppdrag i skolan.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Ekeberg, Ulla (2020). Specialpedagoger och arbetsterapeuter uppfattningar om sina uppdrag i skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Arbetsterapeuter är en ny yrkesgrupp inom skolan i Sverige, men internationellt sett är gruppen väl etablerad sedan länge. Varför är det så? På flera platser i landet arbetar specialpedagoger och arbetsterapeuter tillsammans för att göra skillnad för elever och få dem att lyckas i sina studier. Vad är skillnaden respektive likheten i specialpedagogers och arbetsterapeuters uppdrag i skolan? Det finns oklarheter och det är det jag vill beskriva utifrån att har intervjuat de båda yrkeskategorierna tillsammans om hur de uppfattar sina uppdrag.  Genom att jämföra deras uppfattningar kan det bli tydligt om vad som förenar och vad som skiljer professionerna åt och på vilket sätt de förstärker varandra så att en ökad förståelse för arbetsterapeuters kompetens i skolan kan komplettera elevhälsan med ytterligare perspektiv för att alla elever ska lyckas i sina studier. Syfte och frågeställningar Synliggöra skillnader och likheter mellan hur specialpedagoger och arbetsterapeuter uppfattar sina uppdrag och yrkesspecifika kompetens de har och använder i skolan för att skapa förutsättningar för elevers lärande och måluppfyllelse i en inkluderande skola. Frågeställning  1.     Hur uppfattar specialpedagogen respektive arbetsterapeuten sina respektive uppdrag i skolan? 2.     Vad uppfattar specialpedagoger respektive arbetsterapeuter är skillnaden respektive likheten mellan sina och varandras yrkesspecifika kompetens så som utbildning, yrkeserfarenheter, teoretiska referensramar, synsätt och perspektiv, samt kartläggningsinstrument och metoder.  3.     Hur uppfattar specialpedagoger och arbetsterapeuter att de berikar varandra genom sitt samarbete? 4.     Hur uppfattar specialpedagoger och arbetsterapeuter att de kan bidra till elevernas måluppfyllelse i skolan?  Teori Denna kvalitativa studies resultat bygger på beskrivning och berättande från specialpedagoger och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans. Studien är inspirerad av den kvalitativa empiriska forskningsansatsen fenomenografi som utgår ifrån ett bestämt sätt att se människan i världen, det vill säga beskrivningar av hur människor uppfattar avgränsade delar av, fenomen, i sin omvärld. Att uppfatta innebär enligt Uljens (1989) att skapa mening.  När det gäller teoretiska perspektiv inom specialpedagogik är det omöjligt att endast utgå från ett, menar Jakobsson och Nilsson (2019). Det beror på att specialpedagogiken hämtar teorier från flera områden; pedagogik, medicin, psykologi, sociologi och filosofi. Det relationella perspektivet dominerar för informanterna men andra perspektiv kan även skönjas därför beskrivs även andra perspektiv så som det kategoriska, kompensatoriska och kritiska perspektivet men också dilemmaperspektivet och det salutogena perspektivet samt inkludering. Eftersom tre av arbetsterapeuterna uttryckligen berättar att deras grundutbildning bygger på den teoretiska modellen The Model of Human Occupation (MOHO) beskrivs även denna (Kielhofner, 2012). Indirekt berättar arbetsterapeuterna även att de använder sig av modellen P-E-O i sitt kliniska tänkande och handlande. P E O står för Person – Environment – Occupation, och modellen illustrerar samspelet individ, miljö och aktivitet. Läggs de specialpedagogiska perspektiven tillsammans med PEO-modellen utvidgas perspektiven med aktivitetsdimensionen, det vill säga utförandet av en uppgift eller handling, då lärmiljön planeras för att möta alla elevers olikheter på olika nivåer.  Metod Som metod valdes fokusgruppintervju med fem specialpedagoger och fem arbetsterapeuter som arbetar inom olika utbildningsverksamheter, från förskola upp till vuxenutbildning på gymnasienivå, inklusive särskola inom både grundskolan och gymnasiet, samt resursskola på gymnasienivå. De intervjuade har fått berätta om sitt arbete inom den skolverksamhet de är anställda inom. Informanterna har bland annat fått beskriva skillnader respektive likheter i sina uppdrag och yrkesroller. Resultat Specialpedagogerna och arbetsterapeuterna som intervjuats berättar att de kan se samma utmaningar hos elever men har olika förklaringar till varför och olika förslag på åtgärder som kompenserar eller eliminerar hinder som existerar i lärmiljön. I samverkande former konsulterar och diskuterar de med varandra även när de inte arbetar med samma elevärenden. Annat exempel då yrkesprofessionerna berikar varandra är när en av dem gjort kartläggning kan den andra ta vid, det vill säga gå in med insatser. Det finns ett ömsesidigt förhållande i detta och därför kompletterar och berikar de varandra i sitt arbete. Specialpedagogen är specialiserad på pedagogik och specialpedagogik och kan och förstår skolan. Skolan är en ny yrkesarena för arbetsterapeuterna. De har medicinsk kompetens med fokus på att skapa förutsättningar för aktivitet och delaktighet och har ett helhetsperspektiv över hela dygnet i alla de miljöer eleven eller eleverna befinner sig. Det skiljer sig från specialpedagogerna som har skoldagen och elevgruppens lärande i fokus där förutsättningarna finns utifrån hur miljön anpassas, så att eleverna kan gå vidare till nästa kunskapsnivå och steg i livet. Specialpedagogens fokus ligger till övervägande del på gruppnivå medans arbetsterapeuterna på individnivå. Då de båda yrkesgrupperna arbetar tillsammans med ett gemensamt uppdrag ligger fokus på gruppnivå.  Uppdrag på organisationsnivå är det endast en av specialpedagogerna som uttrycker. Specialpedagogiska implikationer Den relevans studien har är att få ökad förståelse för specialpedagogers och arbetsterapeuters arbetsinsatser i skolan och hur de tillsammans kan göra skillnad i skolan på alla nivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå. Genom samverkan arbetar de med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Tillsammans kan yrkesgrupperna bidra med utökad helhetssyn där även påverkansfaktorer utanför skoldagen tas i beaktande i större utsträckning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)