Laget före jaget? : En kvalitativ studie om hur svenska sportorganisationer kommunicerar under en spelares individuella kris

Sammanfattning: Idrottsskandaler blir ofta uppmärksammade i nyhetsmedier och aktörerna i krisen behöver därför uttala sig offentligt. Denna studie undersöker hur svenska sportorganisationer, Malmö FF, IF Björklöven, Gefle IF och Pixbo Wallenstam, hanterar en kris som uppstått från ett individuellt övertramp. Mer specifikt försöker studien att ta reda på hur och till vilken grad laget skyddar sin organisation, respektive den anklagade spelaren i den externa kommunikationen. För att kunna svara på de frågeställningar som studien utgår från har en retorisk textanalys genomförts, där användandet av ethos, pathos, logos och responsstrategier har analyserats. Hela denna uppsats genomsyras av Benoits (1997a) image repair theory, då en stor del av analysen handlar om vilka responsstrategier inom denna teori klubbarna använder för att skydda sin egen, respektive spelarens image under krisens händelseförlopp. Utöver image repair theory presenteras tidigare forskning som är väsentlig för forskningsområdet, för att kunna jämföra denna studie med tidigare resultat. Forskningen presenteras under flera kategorier: personligt varumärkesbyggande, fans, monopolstatus, tisdsanpassad krisrespons, organisationer i en individuell kris och retorik inom kriser. Analysen som genomförts tyder på att krishanteringen inom sportvärlden kan skilja sig från andra områden, när det kommer till konsekvenser för den anklagade/skyldige och stödet från organisationen till individen som krisen är grundad på. Vad som även uppmärksammas i denna studie är att en negativ krishistorik påverkar stödet från organisationen till individen. En klubb som varit inblandad i kriser tidigare behöver fokusera på att skydda laget, istället för spelaren. De slutsatser som dras är att strategierna bolstering och corrective action används mest när det kommer till att skydda laget, medan strategierna för att skydda spelaren skiljer sig mer från lag till lag. De strategier som är vanligt förekommande för att skydda spelaren är dock mortification, corrective action, attack the accuser, bolstering och victimization. Den sistnämnda är en strategi myntad av författarna av denna uppsats. Ethos används framförallt för att skydda laget, medan pathos framförallt används för att skydda spelaren. Vad som även bör nämnas är att studien tyder på att fokuset på att skydda laget eller individen påverkas av typ av kris och krishistorik. Denna undersökning bidrar till en kunskap kring hur en offentlig persons övertramp påverkar en organisation. Den belyser även skillnader i hur en organisation beskylls beroende på om det är en känd person eller inte som är anklagad, vilket kan kopplas till generella klyftor i det svenska samhället.