Basel III : En studie om de svenska, tyska och brittiska storbankernas utveckling i takt med implementeringen av det nya regelverket

Sammanfattning: Tre tydliga svagheter kunde identifieras i den globala banksektorn under den stora finanskrisen år 2007. Dessa tre svagheter var brist på kapital av tillräcklig kvalitet för att kunna hantera förluster, en för tätt sammankopplad finansmarknad samt otillräcklig likviditetshantering och för små likviditetsbuffertar. I syfte att främja en banksektor med starkare motståndskraft togs regelverket Basel III fram för att reglera bland annat bankernas likviditet, kapitaltäckning och riskhantering. De nya kapitaltäckningskraven från Basel III innebär bland annat att kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till minst sju procent senast år 2019, Sverige och Storbritannien har dock valt att ställa högre krav på sina storbanker. Kärnprimärkapitalet är den del av primärkapitalet som håller högst kvalitet och har bäst förmåga att absorbera förluster. Europeiska bankmyndigheten (EBA) genomför årligen stresstester på bankerna inom Europeiska unionen (EU) med syfte att se hur bankerna kan hantera ogynnsamma scenarier. På liknande sätt genomför även Finansinspektionen stresstester på de svenska storbankerna.Syftet med denna studie är att ur ett internationellt perspektiv undersöka vilka resultat storbankerna i Sverige, Storbritannien och Tyskland uppnår i EBA:s stresstester för två olika år. Studien syftar även till att ur ett nationellt perspektiv studera hur de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, SEB, Nordea och Swedbank klarar sig i Finansinspektionens egna stresstester över en fyraårsperiod. Slutligen syftar studien till att studera hur väl de fyra svenska storbankerna lever upp till de nya kraven som Basel III medför med avseende på kärnprimärkapitalrelation för åren 2006, 2011 och 2014 samt hur bankernas riskrapportering har förändrats sedan år 2011. För att besvara våra frågeställningar studerades tryckt material i form av bland annat årsredovisningar och vi genomförde även två intervjuer med en respondent från Finansinspektionen respektive två respondenter från Sveriges Riksbank.Studiens resultat för den internationella frågeställningen visar att det är de svenska storbankerna som har den lägsta genomsnittliga procentuella differensen mellan ett normalscenario och ett stressat scenario. Det är även de svenska storbankerna som har de högsta genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationerna i EBA:s stresstester för åren 2011 respektive 2014. De brittiska och de tyska storbankerna uppnår lägre resultat än de svenska storbankerna. Det finns banker i dessa länder som det krävs ytterligare arbete ifrån för att de vid ett normalscenario ska uppnå Basel III:s grundkrav där kärnprimärkapitalrelationen ska uppgå till minst sju procent. Utifrån vår analys kan vi dra slutsatsen att de svenska storbankerna är de banker som klarar sig bäst med avseende på EBA:s stresstester och bankernas kärnprimärkapitalrelationer.Studiens resultat för den nationella frågeställningen visar att Handelsbanken och Swedbank är de svenska storbanker som klarar sig bäst i Finansinspektionens stresstester. SEB och Nordea däremot uppvisar något sämre resultat och vid något tillfälle når de inte upp till de formella eller de individuella kraven under ett mycket stressat scenario. Vid analys av bankernas årsredovisningar kan vi se en positiv utveckling av deras kärnprimärkapitalrelationer då samtliga svenska storbanker når upp till de strängare formella kraven på 10 respektive 12 procent och även når upp till Finansinspektionens strängare individuella krav för respektive storbank. Vi kan även se en positiv utveckling av de svenska storbankernas riskrapportering och vi kan se att många av bankerna offentliggör mer riskinformation än vad som krävs. Vi kan konstatera att de svenska storbankerna över lag är välkapitaliserade och har inga problem med att nå upp till de nya kraven i Basel III.