“JAG FÖRSÖKER HÅLLA HYGGLIG KONTORSTID” - En kvalitativ studie om universitetslärares upplevelser av det ofrivilliga distansarbetet till följd av coronapandemin

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Sammanfattning: På grund av spridningen av Covid-19 viruset uppmanade Folkhälsomyndigheten den 17 mars2020 universiteten att ställa om undervisningen till att bedrivas på distans. Redan innancoronapandemin präglades universitetslärarnas arbete av en relativt hög flexibilitet gällandevar, när och hur de utför sitt arbete. Mot denna bakgrund har lärarnas flexibla arbete ytterligareställts på sin spets, varav syftet med denna studie är att undersöka deras upplevelse av hur detofrivilliga distansarbetet har påverkat arbetssituationen. Studien utgår från två tematiskaområden varav det första är hur lärarnas arbetsrelaterade krav, kontroll och sociala stöd harpåverkats. Det andra temat fokuserar på gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv.Empirin har samlats in med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod genom tio semistrukturellaintervjuer med universitetslärare från Göteborgs universitet. Resultatet bearbetades genom entematisk analys med utgångspunkt i Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodelloch Clarks (2000) gränsteori. Detta teoretiska ramverk har tillsammans med ett urval avtidigare forskning använts för att tolka och förklara lärarnas upplevelser av den nyaarbetssituationen samt gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv.Studien visar att det påtvingade distansarbetet genom dess oberoende av tid och rum ikombination med lärarnas initialt gränslösa arbetsvillkor genererat både ökade möjligheter ochrisker. Detta i form av möjliggörandet att få ihop livspusslet samtidigt som det kan innebära enhögre risk för obalans mellan privatliv och arbetsliv. Huvudsakligen upplever respondenternade arbetsrelaterade kraven som oförändrade trots att de tvingats att snabbt ställa om arbetet ochdigitalisera undervisningen. Flertalet verkar grunda de löst hållna kraven som präglar yrket påupplevelsen av yttre förväntningar i kombination med inre förväntningar. Majoriteten avrespondenterna upplever egenkontrollen som fortsatt hög och oförändrad, även om någraefterfrågar mer tid för att nyttja potentialen i distansundervisningen och höja kvaliteten i denundervisningsformen. Trots möjligheter till interaktion med kollegor och chefer upplevermerparten av de intervjuade lärarna att det sociala stödet har påverkats negativt. Något somframför allt har minskat är den informella kommunikationen. Kontakten med studenternabeskrivs också som en viktig del och även den upplevs ha försämrats. Vidare framgår hur detminskade sociala stödet beskrivs inverka negativt på både kvaliteten och inspirationen irespondenternas arbete.På grund av att lärarna arbetar hemifrån har den fysiska gränsen mellan privatliv och arbetslivgått förlorad och som för majoriteten har resulterat i en negativ påverkan på gränsdragningen.Den tidsmässiga gränsen ses emellertid som likvärdig av de flesta, vilket kan tänkas förklarasgenom att de sedan tidigare kunnat bestämma när arbetet ska förläggas. Den psykologiskagränsen har däremot utmanats för många. Flertalet lärare, framför allt de med barn i hemmet,beskriver i synnerhet hur privatlivets tankar nu tenderar att spilla över på arbetslivet. För attbalansera privatliv och arbetsliv kan två huvudstrategier antas, segmentering och integrering,vilka representerar i vilken utsträckning en individ vill hålla isär privatliv och arbetsliv.Majoriteten av lärarna föredrog segmenteringsstrategin varav de med barn i hemmet tenderadeatt segmentera medan de utan barn i hemmet huvudsakligen integrerade. Med anledning av degränslösa arbetsvillkoren och att flertalet identifierar sig med sitt yrke gör detta dock att inslagav integrering återfinns hos samtliga respondenter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)