Kastanjeblödarsjuka : ett allvarligt hot mot våra hästkastanjer

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvägagångssätt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats, som t.ex. Tosterups slottspark i Skåne. Med Tosterup som utgångspunkt utforskas i denna studie sjukdomens bakgrund, forskningsresultat, utbredning i Sverige. Råd från drabbade länder undersöks, för att i slutänden kunna ge en rekommendation till Tosterups ägare om hur de sjuka träden bör behandlas. På hästkastanjer yttrar sig de första symtomen som blödande sår på trädets stam. Blödningarna är som värst under fuktiga perioder på höst och vår. Vid närmare inspektion av den innersta delen av barken, floemet, syns att den mörknat och blivit missfärgad. Trädet blir med tiden alltmer försvagat. När förloppet gått så långt att stammen blir omringad av blödande sår och sprickor, dör hela kronan. Sjukdomen är spridd över stora delar av Västeuropa. Länder som hittills drabbats är Holland, England, Irland, Frankrike, Tyskland, Belgien, Italien, Ungern, Tjeckien, Norge och Sverige. I Sverige hittas misstänkta sjukdomsutbrott på flera håll men framförallt i Skåne. Sjukdomen som orsakars av bakterien P.s pv. aesculi är inte den enda orsaken till att hästkastanjer kan ha blödande sår på stammen, utan samma symtom kan även orsakas av t.ex. Phytophthora. Det är alltså viktigt att bekräfta vilken orsak som ligger bakom symtomen innan beslut fattas om hur sjuka träd bör hanteras. Rekommendationer gällande hur smittade träd bör behandlas är hämtade från universitet, forskningsinstitut och trädgårdsföreningar. De flesta rekommendationer är däremot vaga och innehåller oftast information gällande omhändertagande av avfall från avverkning och beskärning, samt förebyggande hygien. Den vaga informationen beror troligen på bristande kunskap om sjukdomen och hur den sprids. Råden till Tosterups ägare har därför blivit en sammanställning av de mest samstämmiga råden. Rekommendationerna blir av avvaktande karaktär och kan i korthet sammanfattas på följande sätt. Lämna träden ifred så mycket som möjligt men observera och ta ner träd eller grenar som kan utge fara för omgivningen. Se till att god hygien åtföljs vid hantering och förstör avverkat material. Det bör inte ske återplantering av hästkastanjer i redan utsatta områden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)