Den institutionella organisationsteorin och konsten : En fallstudie om institutionella idéers påverkan inom en kulturorganisation

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Vad den samtida konsten är kan vara svårt att definiera. En definition är att konsten är vad konstvärlden säger är konst. Det finns ett antal idéer om vad konst skall vara, samt kulturpolitiska mål som syftar till att sprida kulturen till allmänheten. Konstnären Lars Vilks menar att det finns en idé inom konstvärlden att det finns en avgörande extern faktor som påverkar konstvärlden. Han menar även att det finns en syn som ser konsten som en institution. Konstvärlden består bland annat av så kallade presentatörer varav Kalmar konstmuseum är en sådan presentatör. Organisationen har under år 2015 haft problem i form av konflikter från olika grupperingar var konstmuseet skall stå rent konstnärligt. Den nyinstitutionella teorin försöker förklara varför organisationer handlar på det sätt de gör. Varför utför organisationer vissa handlingar? Och var ifrån kommer idén om dessa handlingar? Våra forskningsfrågor är således: Vilka institutionella idéer kan vi finna som påverkar Kalmar Konstmuseums medarbetare? På vilket sätt påverkas medarbetare inom en kulturorganisation i det dagliga arbetet av olika institutionella idéer? Studiens syfte: Studien syftar främst till att öka förståelsen för medarbetares påverkan av institutionella idéer. Studien syftar även till att, genom förståelse, söka sätta dessa idéer i perspektiv och därmed söka öka medarbetarens och läsarens möjlighet att emancipera sig från idéernas påverkan. Metod: Studien är en kvalitativ sådan med en induktiv ansats. Vi studerar vårt forskningsområde med hjälp av djupgående, på gränsen till ostrukturerade intervjuer samt dokumentstudier kring de kulturpolitiska målen från 1974 och 2009. Resultat och slutsats: Vi har inom Kalmar konstmuseum identifierat i grund två institutioner som påverkar verksamheten. Vi har valt att kalla dem Den Ekonomiska Institutionen och Den Bildande Institutionen. Den första grundar sig i en institutionell idé med ekonomin i fokus där vikt läggs vid den rent ekonomiska påverkan som finns på museet. Den behandlar vidare hur museet påverkas av dess finansiärers otydliga mål och deras brist på uppföljning av målen. Det leder till en frustration hos medarbetarna då de inte vet om de handlingar de utför är legitima eller inte. Den sätter dessutom upp ett mål att barn och ungdom skall få ta del av kulturen. Den andra institutionen, grundar sig i idén om vad konst är och vad museets roll är. Fokus ligger på idén att det är konsten och kulturens roll att agera bilande i samhället. Museets roll blir således att förmedla konstens budskap. Det tycks även vara en inre drivkraft hos medarbetarna. Vi kan här se drag av kultur-kognitiva idéer om vikten av förmedling av konstens syfte. Då en stor del av allmänheten inte tycks förstå museets syfte leder även det till en frustration hos medarbetarna, men det har även en motiverande påverkan. Nyckelord: institutionalisering, institutioner, legitimitet, nyinstitutionell teori, kulturpolitiska mål, samtidskonst