Stöd i skolan ur ett genusperspektiv. En kvalitativ intervjustudie om specialpedagogers erfarenheter

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn på och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstå specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg? Teori: Studien utgår ifrån Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och män utifrån två grundläggande principer: isärhållande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgår den också ifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet är synsättet på eleven. Antingen ser man att eleven är i behov av stöd eller en elev med behov av stöd (Emanuelsson, Persson och Rosenqvist, 2001). Dilemmaperspektivet beskriver de centrala dilemman som uppstår i skolan när skolans ideologiska uppdrag och den dagliga verksamheten konfronteras. Alla elever ska ges liknande färdigheter och kunskaper men samtidigt ska skolan anpassa sig till att alla elever är olika, dvs. har olika fallenhet, intressen, erfarenheter osv. Anpassningen mellan det gemensamma och att möta alla elevers olikheter och behov i undervisningen skapar således spänningar. (Nilholm, 2010). Metod: Studien är utförd som en kvalitativ studie baserad på intervjuer med 6 stycken specialpedagoger i skolan, åk f-3. Intervjuerna har spelats in och förvandlats till skriven text genom transkribering. Intervjufrågorna har varit av halvstrukturerad karaktär med öppna frågor för att på så sätt kunna leda till mer utvecklade och fördjupade svar. Utgångspunkten har varit en hermeneutisk, tolkande ansats vilken haft en central roll i arbetet då texterna har tolkats och förståtts i sitt meningssammanhang. Resultat: Resultaten visar att specialpedagogens erfarenheter och arbete i skolan med barn i behov av särskilt stöd, i liten grad präglas av ett genusperspektiv. Informanterna uttrycker alla en svårighet i att koppla ihop yrkesroll, stödinsatser och verktyg med en genusaspekt. Det verkar finnas en allmän liten kunskap om genus och jämställdhet, vilket skapar svårigheter att reflektera och diskutera utifrån olika synvinklar. Connell (2003) belyser just att ämnet är komplext och omfattande, vilket intervjuerna har påvisat. Den direkta kopplingen mellan en genusaspekt och specialpedagogens yrkesroll och den specialpedagogiska verksamheten blir därmed mer abstrakt. Resultaten visar också att specialpedagogerna tar ett individperspektiv, där inte genus har någon plats. Talet om individens behov blir könsblint. Detta tar sig även uttryck i samtalet kring stödinsatser och verktyg.