Kvällspressens kultursidor - ett uppslag under förändring : En kvantitativ och kvalitativ analys av Aftonbladets och Expressens kultursidor åren 1984, 1999 och 2014

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förändrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat på är om kultursidorna har förändrats när det gäller innehåll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i så fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig från Expressens och i så fall hur. Något som också har undersökts är om det har skett en kommersialisering av innehållet på Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i så fall har tagit sig uttryck. Detta har både undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser på uppslaget. I den kvalitativa textanalysen har det även undersökts om det förekommer någon samhällsdebatt i Aftonbladets respektive Expressens recensioner på kultursidorna och om det skett någonförändring sedan 1984. Uppsatsens metod har byggt på en såväl kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys. Denkvantitativa delen har utgått från ett kodschema och syftar till att se generella förändringar avbland annat texttyp och innehållskategorier. Materialet har bestått av 72 uppslag för den kvantitativa delen. I uppsatsens kvalitativa del har fokus legat på huruvida Aftonbladets och Expressens recensioner på kultursidorna speglar samhällsdebatten. 32 recensioner har ingått i den kvalitativa analysen. I den kvantitativa analysen visade resultatet att det har blivit allt vanligare att puffa för skribenten under den undersökta perioden, i såväl Aftonbladet som Expressen. På artikelnivå har texttyperna recension och debattartikel ökat i antal för de båda tidningarna. Resultatet visar för den kvalitativa studien att samhällsdebatten har blivit ett allt vanligare inslag i kulturrecensionen, inte minst i Expressen. Förutom debatt lämnas det också utrymme för ämnen som är kopplade till exempelvis livsstil och privatliv. När det kommer till vilken typ av retorik som förs i recensionerna har ethos ökat sedan 1984 medan pathos och logos har använts konsekvent. Aftonbladet och Expressen har i såväl det kvantitativa som den kvalitativa innehållsanalysen visat på tendenser som tyder på en kommersialisering av innehållet på kultursidorna.