Vad styr bruket av slöja; individ, kultur, religion? : några muslimska kvinnors syn på slöjan

Detta är en Magister-uppsats från Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap

Sammanfattning: Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist. Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna. Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)