Sjuksköterskors uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten.

Sammanfattning: Bakgrund Sjuksköterskan ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och även följa utveckling och forskning inom verksamhetsområdet. Enligt lagar och förordningar ska sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Genom att sjuksköterskan tar del av forskning i relation till aktuella problem i den dagliga patientkontakten, ökas kvaliteten på omvårdnaden. Bristande användning av forskningsresultat i hälso- och sjukvården är ett allt mer uppmärksammat problem och aktuell forskning visar på sjuksköterskans motstånd i att tillämpa omvårdnadsforskningsresultat. Olika modeller har utvecklats som beskriver de förutsättningar som krävs samt vilka tillvägagångssätt som finns för att underlätta implementering av forskningsresultat i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten. Metoden var en kvalitativ intervjustudie som inkluderade kliniskt verksamma sjuksköterskor i fokusgrupper. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra sjuksköterskor i varje genomfördes, totalt sexton sjuksköterskor deltog. Intervjutexten analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, inspirerad av Burnard. Resultatet utmynnade i två teman: Tema 1 Brist på kännedom om omvårdnadsforskning kan leda till dilemman med tillgodogörandet som inbegrep av hur sjuksköterskorna ser på omvårdnadsforskning samt ordets innebörd. Vidare beskrevs hur kunskapen i forskningsmetodik varierade hos sjuksköterskorna, samt vilka attityder och inställningar sjuksköterskorna hade till omvårdnadsforskning och forskningsresultatens betydelse för den kliniska verksamheten. Vidare beskrev sjuksköterskorna tidsbristens betydelse i den kliniska verksamheten samt hur tillgängligheten av olika forskningsresultat uppfattas. Tema 2 Insikt om omvårdnadsforskningens användbarhet ställer krav på implementering och tillämpning innefattade hur sjuksköterskorna uppfattade professionsutveckling i förhållande till omvårdnadsforskningen. Vidare beskrevs omvårdnadsforskningens betydelse för patientomvårdnaden samt sjuksköterskornas sätt att se på nya idéer och tankar. Temat innefattade även sjuksköterskornas uppfattningar om vikten av stöd från kollegor och chefer samt sjuksköterskorna resonemang om reflektion för ökad förståelse för införandet av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten. Diskussion De kliniskt verksamma sjuksköterskornas uppfattning om tillämpning av omvårdnadsforskning visade sig i grunden vara positiv. Dock innefattades även en del motstånd och svårigheter vid frågan om tillämpningen. Resultaten har diskuterats utifrån följande aspekter i PARIHS-modellen: evidens, sammanhang och underlättarfunktioner. Slutsats För att öka sjuksköterskans kunskap om, samt underlätta implementering av omvårdnadsforskning i den kliniska verksamheten borde sjuksköterskor och ledning vara medvetna och aktiva användare av forskning. Ledningen måste uppmuntra sjuksköterskorna att lära sig forskningsmetodik samt ägna sig åt, utveckla och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Detta för att gamla erfarenheter ska kunna integreras med nya rön i den kliniska verksamheten.