Höga och långvariga antikroppsnivåer hos hästar efter utbrott av ekvint herpesvirus typ 1 (EHV-1)

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

Sammanfattning: EHV-1 och EHV-4 är vanligt förekommande bland hästar världen över. De orsakar främst respiratorisk sjukdom men infektion med EHV-1 kan också leda till abort och neurologisk sjukdom. EHV4 har endast sporadiskt sett orsaka abort. Ett stort problem med bägge virusen är deras förmåga att orsaka latent infektion, som kan reaktiveras senare i livet och hästen kan utsöndra och sprida virus till mottagliga hästar. Immuniteten mot återinfektion anses vara kort (veckor-månader) men det finns ett par studier där antikroppar har kunnat detekteras upp till år efter utbrott av EHV-1. Syftet med den här studien var att mäta antikroppsnivåer vid ett akut utbrott och därefter undersöka nivåerna sex respektive 30 månader efter att hästar exponerats för EHV-1. Genom att jämföra analysresultat kan man dels få en uppfattning om hur smittspridningen skedde under det akuta utbrottet, dels undersöka om antikroppar kan detekteras vid sex respektive 30 månader. Proverna analyserades med två olika serologiska metoder, komplementbindningstest och en indirekt ELISA. Komplementbindningstest mäter IgM-antikroppar mot EHV-1/EHV-4. ELISA mäter IgG-antikroppar och kan skilja på IgG specifika för EHV-1 respektive EHV-4. En hög seropositivitet mot EHV-1 observerades bland de 55 hästar som provtogs under det akuta utbrottet, där både symtomfria (n = 19) och sjuka (n = 34) samt två okategoriserade hästar ingick. Fler hästar var seropositiva vid analys med komplementbindningstest (72,7 %, n = 55) än vid analys med ELISA (69 %, n = 55) vid detta tillfälle. Vid analys hade även hästar (nio av 19) som inte uppvisat symtom, serokonverterat i ELISA och dessa individer var sannolikt smittade under utbrottet och bidrog till att smittspridningen fortsatte i stallet under flera veckor. IgG-antikroppar kunde detekteras hos sju av 12 hästar som varit kliniskt sjuka sex månader innan provtagning och hos 17 av 34 hästar vid provtagning 30 månader efter utbrottet. Bland de 17 hästarna fanns både individer som varit kliniskt sjuka under utbrottet och individer som förblev symtomfria. Det observerades ingen skillnad i hur höga antikroppsnivåer som de kliniskt sjuka hästarna hade vid det akuta utbrottet, sex och 30 månader efter exponering. Resultatet från studien visar att det kan vara fördelaktigt att utföra serologiska analyser under ett akut utbrott av EHV-1, som komplement till PCR-test, eftersom antikropparna är mätbara under en längre tid. Tidsfönstret för PCR är betydligt kortare än tiden som antikroppar kan detekteras, vilket gör att man riskerar att missa smittade hästar, speciellt om de är tysta smittbärare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)