Vem får ansvaret? – En analys av principen om aktieägares frihet från personligt ansvar

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Framställningen undersöker två motstående intressen, behovet av välfungerande ansvarsregler för företag och det begränsade ansvaret för aktieägare i aktiebolag. Syftet med framställningen är att framställa principen om aktieägares frihet från personligt ansvar i ett brett perspektiv. Perspektivet breddas genom att undersöka tre begrepp som innebär att moderbolag kan åläggas ansvar för vad som generellt är dotterbolagets ansvar. Syftet med framställningen nås genom att besvara om begreppen ekonomisk enhet i konkurrensrätten, verksamhetsutövare i miljörätten och kontrollerande företag i lagen om företagsråd är ansvarsgenombrott. Ett ansvarsgenombrott är ett undantag från principen i 1 kap 3 § aktiebolagslagen. Paragrafen föreskriver att aktieägare har frihet från personligt ansvar för bolagets förpliktelser. Framställningen besvarar även vilka skillnader som finns mellan begreppen och vilka syften som ligger till grund för den vida tolkningen av begreppen. De valda perspektiven är att undersöka EU-rättens inverkan och en intern komparation. Sammanfattningsvis har begreppen gemensamt att moderbolag inkluderas i kretsen ansvariga när ett bestämmande inflytande kan konstateras i förhållande till dess dotterbolag eller dotterbolagets verksamhet. Inom konkurrensrätten och miljörätten har utvidgningen av ansvariga skett genom praxis, medan i EWC-lagstiftningen har en legaldefinition av begreppet skett. Vilket ansvar som det kontrollerade företaget är skyldigt att iaktta har också definierats i lagstiftningen. Framställningen belyser ett område där aktiebolagsformen inte fungerar som det är avsett. Genom tolkningen av begreppen undviker domstolarna att avgöra om det är ett undantag från principen i 1 kap 3 § ABL då förpliktelsen direkt läggs på moderbolaget. Samtidigt är tillämpningen av begreppen ett undantag från den generella synen inom respektive område. Tolkningen av begreppen kan dock inte kallas ett ansvarsgenombrott. EU har inte varit framgångsrik med att reglera koncerner på bolagsrättens område. Genom begreppen har EU kunnat göra små förändringar, utan att behöva ändra bolagsrätten i grunden. Vidare visas genom undersökningen av de tre begreppen att det begränsade ansvaret i aktiebolag inte är lika orubblig i förhållande till koncerner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)