Vad blir det för mat?

Sammanfattning: Idag är nästan en tredjedel av Sveriges befolkning över 55 år, vilket innebär att en stor årskull snart når pensionsåldern. Demens är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland äldre och drabbar främst personer över 65 år. Med tanke på sjukdomens fysiska och psykiska påverkan på individen anses fler hälsofrämjande insatser vara nödvändiga för att öka demenssjukas upplevelse av välmående och livskvalitet, trots sjukdom. Måltidssituationen kan påverka individers kostintag och matlust både positivt och negativt, därmed är det ett relevant område att utforska. Studiens syfte är att belysa hur måltidssituationen på ett gruppboende för personer med demenssjukdom kan påverka matlust och kostintag. Begreppet måltidssituation definieras i ett tidigt skede med hjälp av Five Aspects Meal Model och används som stöd vid utformning av intervjuguide och under observationer. Fem ur personalstyrkan intervjuas och tre observationer sker på en avdelning vid måltidssituationen. Kandidatuppsatsen är således av kvalitativ ansats, Grounded Theory används som metod vilket bl.a. innebär att en teori genereras. Teorin som genereras kallas ”mötet – viktigare än maten” och visar att den sociala samvaron och personalens förhållningssätt anses ha störst påverkan på demenssjukas kostintag och matlust. Atmosfären och att boende och personal sitter tillsammans upplevs vara två avgörande faktorer som visar på att den sociala samvaron har större påverkan än själva maten. Det viktigaste gällande maten verkar vara att den smakar bra, är vällagad och av bra kvalitet. Genom att människan sätts i centrum och inte sjukdomen, kan måltidssituationen upplevas som mer positiv och avslappnad och därmed stimulera till matlust.