"Karlstads Matchning" - från bidrag till jobb : En studie om svensk arbetsmarknads- och integrationspolitik samt en utvärdering av ett integrationsprojekt i Karlstads kommun.

Sammanfattning: Arbetet dominerar många människors liv och att allas rätt till arbete innebär ofta även allas skyldighet till arbete. Det politiska systemet förutsätter att alla som kan, ska och vill jobba. Ett av kriterierna för att få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten är att alla som anses vara arbetsföra ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Ekonomiskt bistånd medför en skyldighet att söka arbete och att tacka ja till erbjudna arbetsmarknadsåtgärder. Forskning som presenteras i denna uppsats visar att utrikesfödda har svårare än svenskfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Som ett exempel på en arbetsmarknads- och integrationspolitisk åtgärd kommer uppsatsen att titta på ett integrationsprojekt i Karlstads kommun. I Karlstads kommun är utrikesfödda överrepresenterade bland försörjningsstödstagare. Chefer på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad säger att man tidigare misslyckats med att hjälpa utrikesfödda till arbete och att Karlstad ligger under riksgenomsnittet vad gäller sysselsättning av utrikesfödda. 2008 beslöt sig Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad att prova någonting nytt för att förändra den dåliga statistiken. Tillsammans med bemanningsföretaget Manpower startade Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ett samarbete med syftet att hjälpa utrikesfödda ut i egen försörjning och detta samarbete fick namnet Karlstads Matchning. Bakom Karlstads Matchning finns en stark tro på att det alltid är bättre för människor att arbeta än att vara arbetslös och bidragsberoende. På mindre än ett år fick 55 personer anställningsavtal för ett år via Manpower. Genom att intervjua 15 av de anställda i Karlstads Matchning hoppades jag kunna ta reda på vad de anställda själva tycker om sin situation och hur de upplever Karlstads Matchning. Uppsatsen inleds med en formulering av problembakrund och syfte. Syftet är att utvärdera Karlstads Matchning genom att låta dem som samarbetet berör själva få komma till tals och uttrycka sina tankar, känslor och synpunkter. En annan del av syftet med denna uppsats är att kort sammanfatta och diskutera svensk arbetsmarknads- och integrationspolitik. Även etnisk diskriminering och social exkludering på arbetsmarknaden kommer att beröras. För att läsaren ska få en uppfattning om vilka teoretiska referensramar som uppsatsen utgår från, presenteras inledningsvis arbetets centrala roll inom arbetsmarknads- och integrationspolitiken genom en rad begrepp och teorier. Sedan följer en presentation av Karlstads Matchning där chefer och initiativtagare till samarbetet fått komma till tals. Metodkapitlet består av en beskrivning av den valda metoden som i grunden är kvalitativ metod med intervjuer som praktisk metod. Kapitlet beskriver hur undersökningen genomförts, etiska dilemman, bearbetning och tolkning av det insamlade materialet samt källkritik och tillförlitlighet. Sedan följer en sammanställning av det insamlade materialet där intervjuerna presenteras i olika teman. Intervjuerna visade på skillnader i svar mellan kvinnor och män och därför har intervjuresultaten presenterats utifrån ett genomgående genusperspektiv. Uppsatsen avslutas genom att ett försök att sammanställa ett övergripande resultat över hur det gått för de anställda och Karlstads Matchning drygt ett år efter att samarbetet inletts. Min personliga tolkning är att Karlstads Matchning har kostat mer än det smakat och att kommunen bör se över sina rutiner innan nya projekt och samarbetet med externa aktörer inleds i framtiden. Femtiofem personer fick anställning i Karlstads Matchning och utav dem har två personer fått tillsvidareanställningar och en person har fått ett sommarvikariat. Trettiofyra personer har gått ut i arbetslöshet. Utifrån intervjuerna med de anställda tycks det vara så att de som har minst med sig gällande utbildning och yrkeserfarenhet anser att Karlstads Matchning haft fördelar för den enskilde, medan övriga är mycket mer kritiska. Vissa personer uttrycker tacksamhet inför möjligheten att få en anställning, andra är oerhört kritiska och missnöjda. Uppsatsen avslutas med en allmän kritisk diskussion kring svensk integrationspolitik och hur den ofta verkar exkluderande snarare än inkluderande. Slutsatsen är att beslutsfattare måste styra om integrationspolitiken så att den på samhällsstrukturell nivå slutar att betona ”invandrarspecifika” problem så att den blir en transparent, inkluderande och naturlig del av arbetsmarknadspolitiken i allmänhet.