Mervärdesskatteplikt för tjänster tillhandahållna av privatpersoner via sociala nätverk - en analys ur neutralitetsperspektiv

Sammanfattning: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utreda om det med härledning till EU-rätten och EUD:s rättspraxis kan utrönas en gränsdragning för när en privatperson till-handahåller tjänster kan anses göra detta i egenskap av en beskattningsbar person och följaktligen faller transaktionen under mervärdesskatterättens tillämpnings-område. Utredningens analytiska utgångspunkt utgår från det ekonomiska sam-lingsbegreppet collaborative consumption. Benämningen beskriver en ekonomisk modell vilket grundar sig på att samordna privatpersoners tillgångar och konsumt-ionsbehov genom ett socialt nätverk på Internet varigenom privatpersoner omsätter tjänster på denna utpräglade marknadsplats. Denna form av ekonomisk aktivitet mellan privatpersoner ger upphov till en annalkande utmaning för mervär-desskatterätten. Nämligen om denna omsättning av tjänster utförda av privatper-soner faller under mervärdesskatterättens tillämpningsområde. I hänseende till utredningens syfte att besvara ovanstående frågeställning tolkas EU rätten och EU-Domstolens praxis i ljuset av skatteneutralitetsprincipen. Denna grundläggande princip genomsyrar hela mervärdesskatteområdet med beaktande av att upprätthålla mervärdesskattesystemets funktion som en generell skatt på privat konsumtion. Mervärdesskattens generella karaktär förutsätter villkorslöst att jämförbara tjänster som tillhandahålls under jämförbara förhållanden av jäm-förbara aktörer behandlas lika oavsett vem tillhandahållaren är, dvs. företagare eller privatperson. Den generella slutsats som kan dras vid gränsdragning för att särskilja när en person tillhandahåller tjänster i egenskap av beskattningsbar per-son, utanför den privata sfären, är det av stor vikt att fastställa om vederbörande aktivt vidtar sådana handlingar som karakteristiskt vidtas av företagare för att tillhandahålla tjänster. Vid en motsvarande bedömning enligt den svenska mervärdesskatterätten, ML, återfinns en diskrepans när en privatperson ska anses vara en beskattningsbar per-son. ML uppställer ett omsättningskrav för att transaktionerna ska anses ske i yr-kesmässig verksamhet. Omsättningskravet i kombination med den ovannämnda verksamheten möjliggör att dessa tjänster mellan privatpersoner omsätts i stor omfattning vilka undgår mervärdesbeskattning. Detta åskådliggör att omsätt-ningskravet utgör en neutralitetsbrist och ett systemfel i ML vilket står i direkt strid med EU rätten och skatteneutralitetsprincipen.