Sjöfartens betydelse för ett fungerande Sverige - En studie över Sveriges krisberedskap vid avbrott i sjöfarten

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Författare: Elin Jönsson; Julia Hilltorp; [2020-07-07]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Då den pågående Covid-19-krisen uppmärksammat hur känslig handeln och företagens värdekedjor ärför störningar, har intresse kring Sveriges sjöfart och krisberedskap väckts. Genom en fördjupninginom detta område, vill vi med denna rapport belysa Sveriges beroende av sjöfarten. Syftet medrapporten är således att undersöka Sveriges beroende av sjöfarten, vilket görs genom att vi undersökerhur Sverige skulle drabbas av ett avbrott av sjötransporter. Frågeställningarna blir då hur beroendeSverige är av sjöfarten och följdfrågan är hur Sveriges samhälle skulle påverkas av ett avbrott isjötransporterna. Vi har valt att avgränsa rapporten till att endast analysera hur Sverige skullepåverkas samt att endast fokusera på sjötransporter, även om det finns ett betydande beroende mellanalla transportslag. För att besvara frågeställningarna har relevant litteratur för ämnet valts ut, vilketsedan jämförs med svaren från genomförda intervjuer med respondenter med stor inblick i branschen.Denna rapport har byggts på en kvalitativ metod, detta då vi ansåg att det fanns tillräcklig mängdtillförlitlig data och expertis kring ämnet. De kvalitativa tillvägagångssättet har gjort att vi kommitrelativt nära de personer som har intervjuats, och vi anser att detta har bidragit till mycket kunskapkring ämnet.I rapporten har det framkommit att ett av de största hoten för sjöfartssektorn, gällande krisberedskap,är att det är ett fåtal personer som besitter mycket specifik kompetens och vid exempelvis pandemierriskerar denna sektorn, likt andra, att drabbas av personalbrist. Även behovet av en nationell krisledarehar framförts i rapporten. Vidare har Sveriges lokalisering bidragit till att bra logistik är ennödvändighet för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga. Gällande möjligheten att lägga över delarav sjöfarten till andra transportslag vid ett avbrott eller störning har det framkommit att denna ärmycket begränsad. På kort sikt hade eventuellt en viss del av sjöfarten kunnat flyttas över till väg- ochjärnväg, men då sjöfarten transporterar stora mängder gods samt att det är kapacitetsbrist i de andratransportslagen är denna möjlighet begränsad. En överflyttning från sjöfart till andra transportslagskulle dessutom leda till ökade utsläpp, ökad trängsel samt ökade kostnader för företag, men även församhället i stort. I rapporten har också betydelsen av Just-in-time-principen belysts. Denna princip harbidragit till låga lagernivåer, vilket gör värdekedjor än mer känsliga för störningar. För att göravärdekedjor mer robusta kan det dock finnas möjlighet till förändring på sikt gällande lokalisering avlager, fabriker och leverantörer. Effekterna på samhälle och företag vid ett avbrott i sjötransporter kanantas bli enorma då transportslaget idag står för en stor del av försörjningen inom olika segment. Somföljd av ett stopp skulle konsekvenserna exempelvis bli arbetslöshet, olje- och bränslebrist, att rederierfår svårt att starta upp igen pga. intäktsbortfall och att företag med låga lagernivåer och frekventaleveranser riskerar att bli de första som drabbas av avbrottet. Vidare har rapporten belyst att den närakopplingen mellan aktörer i värdekedjan bidrar till att störningar hos en aktör riskerar att ge storakomplikationer för hela värdekedjan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)