Attefallshus : hur ser utvecklingen ut?

Detta är en M1-uppsats från Högskolan Väst/Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik; Högskolan Väst/Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik

Sammanfattning: Den 2 juli 2014 genomfördes en lagändring angående bygglovsfria åtgärder. Ändringen innebar att bygglovsfritt byggande på 15 kvadratmeter skulle utökas till 25 kvadratmeter, s.k attefallshus enligt PBL 9:4 a. Tanken var att det skulle bli en smidigare process och att mindre bostäder skulle komma till snabbare när de inte kräver bygglov. Dessa bostäder skulle kunna ge boende åt framförallt unga, studenter och nyanlända.  I denna studie utreds det hur utvecklingen har gått för attefallshus, hur många start- och slutbesked som beviljats genom åren samt de huvudsakliga användningsområdena. Tillsynen gällande attefallshus är också något som uppmärksammats i denna rapport. Rättsfallet MÖD P 7514-15 är ett fall som kan komma bli betydelsefullt för rutiner hos kommuner framöver. Domen stred mot det som sägs i PBL 13:15, att endast sökande kan överklaga ett startbesked. Detta kan i sin tur skapa oreda bland kommunernas rutiner kring detta moment, eftersom lagen säger en sak och domstolen en annan. Därför utreds frågan om kommunerna ändrat något kring detta sedan rättsfallet blev känt. Studien utfördes i alla kommuner inom Västra Götaland län. I studien användes både juridisk, kvantitativ och kvalitativ metod, i form av enkätundersökning och tolkning av rättskällor.  Sedan lagen trädde i kraft har det beviljats 1 258 startbesked och 308 slutbesked i Västra Götalands län. Dessa är relativt jämnt fördelade mellan 2014 och 2017, ingen tydlig trend kunde noteras utan verkar vara densamma under alla åren. När det gäller användningsområden så uppförs attefallshus huvudsakligen som komplementbyggnader och används som bland annat förråd, gäststuga eller garage. Slutsatsen här blev att utvecklingen av attefallshus i Västra Götalands län verkar vara densamma som när lagändringen trädde i kraft. När det gäller rutiner kring tillsynen, ställdes frågan hur kommunerna hanterar situationen då en granne inkommer med ett klagande angående ett attefallshus. 70 % av de kommuner som besvarat frågan, hanterade situationen på rätt sätt genom att de påbörjar ett tillsynsärende vid misstankar. Resterande kommuner hade olika svar, i form av att de förde vidare klagandet till högre instans eller helt enkelt inte tillät grannen att klaga. När kommunerna fick frågan om de förändrat något efter rättsfallet MÖD P 7514-15 blev svaren nej eller att de inte hade något att säga om det. Detta kan därför bli en lämplig fråga i en framtida studie, eftersom rättsfallet om några år kan komma ge en mer märkbar effekt hos kommuner.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)