Att leva med bipolär sjukdom : en intervjustudie

Sammanfattning: Bipolär sjukdom (BS) är en kronisk sjukdom med återkommande perioder av mani och depression. Den bryter oftast fram i tonåren men i många fall diagnostiseras den inte förrän patienten är runt 30 år. Behandling för BS är livslång medicinering med stämningsstabiliserande läkemedel, i första hand litium, kombinerat med anti-depressiva läkemedel och anti-psykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling kombineras med psykoedukativ behandling eller kognitivbeteende terapi (KBT). En intensivbehandling följer efter det att diagnosen är ställd och det tar ofta upp till 2 år för patienten att hitta en balans i livet. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur det är att leva med bipolär sjukdom. Det är en kvalitativ intervjustudie och för att besvara syftet har läkarkontakt, patientkontakt, och anhörigkontakt tagits. Totalt deltog två läkare, sex patienter och fyra anhöriga. Att leva med BS innebär för de flesta att det dagliga livet är präglat av rutiner. Man skall ständigt vara vaksam på hur man mår och kanske justera mediciner eller vidta andra åtgärder. Det är viktigt att inte endast patienten utan även anhöriga, som ofta tillsammans med personal från vården utgör ett viktigt stöd, får ökad kunskap om sjukdomen så att man förstår varför det är viktigt med medicineringen. Det är även viktigt att anhöriga får stöd, eftersom det påverkar också deras liv mycket. Sammanfattningsvis, livet går från att vara kaotiskt till att vara fokuserat där patienten börjar fungera normalt igen. Viktiga faktorer för att må bra är lugn och ro, rutiner, sömn och regelbundna måltider. Medicineringen är viktig men det tar ofta tid att finna den rätta kombinationen, eftersom det är individuellt hur man svarar. Vissa upplever biverkningarna som negativa - minskad kreativitet, ökad vikt och sämre minne, medan andra märker nästan inte av dem. Anhöriga får inte alltid stöd från vården som de enligt Socialstyrelsen skall få, men vissa har hittat andra fora som hjälper dem. Läkarna finner stor tillfredsställelse med patienternas förbättring och menar att dagens medicin fungerar väl. Dock finns förhoppningen att det kan utvecklas bättre läkemedel som ger färre eller inga biverkningar.