Kortare timmer till sågen, en fallstudie om sänkt stötmån

Sammanfattning: Bakgrunden till denna studie är att företagen Moelven Skog och Valåsen sågverk önskar effektivisera råvaruanvändningen och därmed minska spillet av timmer genom att sänka stötmånen. En sänkning från tio till sju centimeters stötmån har redan implementerats på Valåsen sågverk men man vill nu undersöka om det går att sänka den ytterligare. Genom att genomföra en sådan förändring avser företaget vinna strategiska fördelar såsom volymbesparingar av virke och högre timmerutbyte i jämförelse med konkurrenterna. Syftet med studien är således att undersöka möjligheterna att minska längden på timret från Moelven Skog till Valåsen sågverk genom att sänka stötmånen. Förhoppningen är genom studien skapa en metod som sedan kan användas för att ta fram den ideala stocklängden till samtliga svenska sågverk inom koncernen. Kunskaper som klarlägger timmerhantering från skog till såg har använts tillsammans med kunskap om sprickuppkomst, mätning och kvalitetsbedömning av sågad vara, fördjupning i justerverkets mätutrustning samt teorier om processanalys. Studien är en fallstudie och metoderna som använts för att analysera stötmånen baseras på kvantitativ analys. Data har samlats in från FinScan, ett system för värdeoptimal justering, för att sedan undersökas med hjälp av simuleringsprogrammet boa_2005. Kvalitativa samt statistiska metoder har därefter använts för att analysera data samt för att skatta en optimal stötmån med hänsyn till ändsprickor som begränsande faktor. Resultatet har visat att sprickuppkomsten samt ändsprickornas längd i det sågade virket är relativt begränsade, främst i virke av klen- och mellanklass. I de grövre klasserna av gran och furu ökar frekvensen och medellängden av ändsprickor. Dock kan stötmånen sänkas utifrån informationen i resultatet. Det som genererar högst kostnadsbesparing vid en sänkt stötmån är timmervolymen. I justerverket finns det en risk att volymen och därmed inkomsten av den justerade varan minskar. Slutsatserna och rekommendationerna i denna studie är att stötmånen kan sänkas till sex centimeter utifrån det resultat stickproven genererat. I och med att sprickuppkomsten skiljer sig mellan olika diameterklasser och även över olika årstider bör man överväga att anpassa stötmån efter diameterklasserna samt efter årstiden. Värdföretagen bör även undersöka hur Valåsen klarar en stötmån på sju centimeter över de, för ändsprickor, kritiska vår och sommarmånaderna innan de implementerar en förändring.