”Allt handlar om en bra och säker framtid - Om ensamkommande ungdomars strävan efter att bli en del av svensk arbetsmarknad”

Sammanfattning: Bakgrund: Ett centralt motiv för forskning mot ensamkommande ungdomar är att återge ungdomarnas egna röster och upplevelser och arbeta utifrån deras egna perspektiv (Darvishpour, Månsson, 2019). I tidigare forskning är utgångspunkten ofta myndighets -eller det offentligas perspektiv (Månsson, 2016). Flyktingar har generellt ofta beskrivits som ett hot mot den nationella kollektiva identiteten (Ahmadi & Lilja, 2018). Samhälleliga förändringar påverkar i stor grad nyanlända barn och ungdomar. För den ensamkommande gruppen av barn innebär flykten i sig en särskilt otrygg situation utan egen familj och det skyddsnät som denna utgör (Darvishpour & Månsson, 2019). För den ensamkommande gruppen är förvärvsarbetet (i studien refererat till som ”arbetet”) viktigt för en lyckad integration. Detta kan bidra till bättre möjligheter att få stanna kvar i landet. Därför är det av särskild vikt att genomföra samtal med ungdomarna och introducera ungdomens perspektiv i ledet mot en lyckad integration i det svenska samhället. Vuxenförebilder, familjehemsföräldrar och gode män kan innebära stor praktisk nytta för de ensamkommande ungdomarna. Det handlar om att samtliga dessa parter måste ta hänsyn till ungdomsperspektivet för en lyckad integration (Stretmo & Melander, 2013).  Syfte: Syftet med studien är att ta reda på ensamkommande ungdomars upplevelser i anskaffandet av ett arbete i Sverige. Det handlar om att undersöka vilken hjälp ungdomarna anser vara mest centralt i vägen mot ett arbete. Följande frågeställningar beaktas i studien;  • Vilka utmaningar och möjligheter upplever de ensamkommande ungdomarna när det gäller att söka arbete? • Vilket professionellt stöd upplever de ensamkommande ungdomarna att de erbjuds på vägen mot ett arbete? • Vilket vuxenstöd upplevs av ungdomarna som mest avgörande på vägen mot integration?  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Dataproduktionen bestod av tolv semistrukturerade intervjuer som genomfördes med ensamkommande ungdomar som rekryterades via privata kontakter i formen av ett bekvämlighetsurval. Denna ansats ansågs möjlig även under rådande pandemi. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys gjordes utifrån ett fenomenologiskt ramverk. Resultat och slutsatser: Genom en tematisk analys sammanställdes de ensamkommande ungdomars upplevelser. De teman som framkom var fem stycken och handlade om: 1. ”Nycklar till en lyckad integration” som handlar om att integreras i samhället, ”Ensamkommande ungdomar utan permanent uppehållstillstånd” som handlar om oro och osäkerhet hos ungdomarna,  2. ”Samhälleligt stöd skapar trygghet för den ensamkommande individen” som centralt handlar om vuxenstöd utifrån. 3. ”Vikten av nätverk för etablering på arbetsmarknaden” som handlar om kontaktnät och att knyta socialt nätverk,  4. ”Framtidsplaner för den ensamkommande individen” som till stor del handlar om inre ambitioner. Studieområdet är inte utforskat och det handlar om att fokusera uppmärksamhet på att ungdomarnas egna upplevelser bidrar med mycket nytta till forskningsfältet inom barn och ungdomsvetenskap. Fokus bör vara att prioritera synsättet som inkluderar ungdomarnas tolkningar och synsätt, istället för att beskriva ungdomarna utifrån ett om-perspektiv. Forskningen bör handla om arbetet med ungdomarna istället för att berätta om ungdomarna. Dessutom förutsätter ett lyckat integrationsarbete att ungdomarna bedöms som individer och inte som kategorier av ensamkommande, flyktingar eller migranter. När ungdomarnas perspektiv belyses, bidrar detta till värdefulla perspektiv. Inte minst i ledet att integrera ensamkommande ungdomar i den svenska arbetsmarknaden.