Feminint, maskulint eller könsöverskridande? - En studie om könsstereotyper i svenska filmer för barn

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Med digitaliseringens framträdande roll i förskolan har film blivit ett användbart verktyg i den pedagogiska verksamheten. En fråga att ställa i sammanhanget är därmed om pedagoger uppmärksammar genus i valet av barnfilmer såväl som det görs i valet av barnböcker? Syftet med denna studie är att analysera könsnormer som framträder i filmer, serier och videoklipp som visas i förskolan. Vi är även intresserade av hur pedagoger kan synliggöra och arbeta genusmedvetet utifrån dessa könsnormer. För att få fram ett urval av filmer som är representativt för pedagogisk verksamhet utformades en enkät som sedan skickades ut till pedagoger som arbetar i förskoleverksamheten. En innehållsanalys av de filmer som valdes utifrån enkätens svar genomfördes sedan med utgångspunkt i genusteori och begreppen tudelad könsordning, subjektspositionering, könsnormer och könsstereotyper. Resultatet av vår innehållsanalys synliggör att såväl traditionella könsstereotypiska som könsöverskridande karaktärer förekommer i svenska filmer för barn. Det stereotypa för den tudelade könsordningen kan ses uttryckas i karaktärernas val av aktiviteter och föremål, utseende, språk samt personlighetsdrag. Tre centrala aspekter som genomsyrar resultatet är dels att de manliga karaktärerna dominerar i filmernas handlingar med en aktiv roll, dels att de kvinnliga karaktärerna är mer benägna att överskrida den tudelade könsordningen samt att det finns svårigheter i att gestalta könsneutrala karaktärer i filmer. En slutsats som vi presenterar är att filmer kan erbjuda barn olika subjektspositioneringar som kan resultera i både begränsningar och möjligheter i skapandet av deras könsidentitet. Eftersom de kvinnliga karaktärerna ofta porträtteras som mer könsöverskridande än de manliga karaktärerna tolkar vi att denna obalans därmed kan resultera i att större utrymme ges för flickor att uttrycka sig normöverskridande än för pojkar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)