Toppen av samhällshierarkin : En kvantitativ studie av sambandet mellan socialt kapital och subjektiv samhällsposition

Sammanfattning: Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka sambandet mellan socialt kapital och självbilden att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Socialt kapital kan ses som resurser som finns inbäddade i samhällsrelationer och som därmed kan användas för att påverka livssituationen. I den här uppsatsen har socialt kapital definieras i termer av institutionell tillit, social tillit och socialt nätverk. Den teoretiska utgångspunkten är att ökad tillit till sina medmänniskor och tillit till institutioner som exempelvis rättsväsendet och riksdagen är relaterat med personer som har en självbild i det högre skiktet av samhället. Även att socialt nätverk har ett positivt samband med att befinna sig i det högre skiktet av samhället. Datamaterialet utgår från den svenska delen av European Social Survey 2012, som är en surveyundersökning som försöker fånga olika attityder och beteenden i samhället. Logistisk regressionsanalys visar att det finns ett signifikant positivt samband med social och institutionell tillit att ha en självbild tillhörande det högre skiktet. Möjliga förklaringar kan ligga inom geografiska boendeområden som påverkar den sociala tilliten. Den institutionella högre tilliten kan möjligtvis förklaras att de högre upp i samhället har större fördelar av institutionerna och därmed har en högre tillit för att de gynnas av dem. Resultaten visar också att det sociala nätverket inte är relaterat till subjektiv samhällsposition i det högre skiktet. Orsaker kan vara att även de som befinner sig lägre i samhället kan ha ett starkt socialt nätverk men med människor som befinner sig i liknande samhällsposition och vise versa för de som befinner högre upp. Det framkommer ytterligare att hushållsinkomst har ett positivt samband med en självbild tillhörande det högre skiktet i samhället.