Mina ögon kan glittra, min mun kan le, men sorgen i mitt hjärta kan ingen se : - Metaforer för sorg i svenskan

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för lingvistik

Sammanfattning: Denna uppsats undersöker de metaforer som används i svenska för att benämna känslan sorg. Den metafordefinition som tillämpas är den konceptuella, myntad av Lakoff & Johnson (1980), där metaforer ses som språklig evidens för kognitiva mappningar och består av en så kallas måldomän och källdomän. Uppsatsens syfte är att beskriva och kartlägga de olika sorgemetaforernas källdomäner och att anknyta dessa till tre metaforer på övergripande nivå, som i tidigare studier visat vara viktiga för figurativt känslospråk; PSYKET SOM KROPP-METAFOREN (Sweetser 1990), METAFOREN FÖR HÄNDELSESTRUKTUR (Lakoff & Johnson 1999 och Kövecses 2000) och KRAFTMETAFOREN (Kövecses 2000), varav den sistnämnda i tidigare studier av Kövecses (2000) lyfts fram som en för känslospråk dominerande metafor. Metoderna som tillämpas utgörs av en textanalys och en korpusstudie, där metaforer först manuellt extraheras och analyseras från böcker och hemsidor med sorgetema för att sedan uppsökas i korpora. Resultatet uppvisar en stor variation i de metaforer som används och 21 metaforer noteras, med 14 undergrupper. Alla tre tidigare metaforer förekommer. KRAFTMETAFOREN utgör dock inte en dominerande övergrupp, vilket tros kunna bero på att forskning kring metaforen främst skett inom engelska, men även det faktum att sorgen som definierad i studien inte utgör en prototypisk känsla.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)