När vi inte talar samma språk : En kvalitativ intervjustudie om upplevelser av det professionella mötet mellan familjebehandlare och familjer av utländsk bakgrund

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan Dalarna/Institutionen för hälsa och välfärd

Sammanfattning: Att arbeta som familjebehandlare inom individ- och familjeomsorgen innebär att dagligen möta familjer som bär sin unika historia, sitt kulturella ursprung och livserfarenheter. När familjebehandlare och familj inte talar samma språk kompliceras mötet och utmaningar kan uppstå. Syftet med studien har varit att undersöka familjebehandlarnas upplevelse av mötet med familjer av utländsk bakgrund samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer de upplever i mötet. Kvalitativa intervjuer med sju familjebehandlare genomfördes. Materialet transkriberades, kodades och analyserades med tematisk analys. Det socialkonstruktivistiska perspektivet användes då vi ville undersöka ett socialt samspel. Stämplingsteorin användes i analysen, för att förstå komplexiteten samt risker i mötet med familjerna. Centrala begrepp samt tidigare forskning har använts i analysen. Av resultat och analys framkommer det att familjebehandlarna upplever svårigheter med kommunikationen, även då en tolk deltar. Alliansskapandet är det viktigaste och svårt att skapa enligt resultatet. Familjebehandlarna uppger att förändringsarbetet med familjerna allt för sällan ger ett önskvärt resultat.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)