Livscykelanalys av svenskproducerad trindsäd

Sammanfattning: Svenskproducerad trindsäd analyserades med hjälp av metoden livscykelanalys (LCA) för att undersöka produktionens miljöpåverkan samt identifiera de delar av produktionen som bidrar mest till miljöpåverkan. Trindsäd är baljväxter som odlas fram till mogen skörd, dvs de tröskas när de är torra. Arbetet är en del av Formasprojektet New Legume Food som koordineras från SLU och vars syfte är att utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter. Miljöpåverkan från trindsäden studerades från produktion av insatsvaror, så som tillverkning av diesel, växtskyddsmedel och mineralgödsel, fram till torr vara hos grossist/spannmålsmottagning. Inkluderade miljöpåverkanskategorier var energiförbrukning, klimatpåverkan, övergödnings- och försurningspotential och markanvänd-ning. Dessutom inkluderades kolinlagring i mark och användning av växtskyddsmedel. Studerad trindsäd var: åkerbönor (ekologiska och konventionella), gula ärtor (ekologiska och konventionella), gråärtor (konventionella), trädgårdsbönor (konventionella), linser (ekologiska) och lupin (ekologisk). Dieselförbrukningen var den enskilt störst bidragande faktorn för miljöpåverkan och energiförbrukning av svenskproducerad trindsäd. Dieselförbrukningen, både från fältoperationer och från transporter, stod i genomsnitt för 75 % av energiförbruk-ningen och 41 % av klimatpåverkan. Lustgas (N2O) -utsläpp från mark bidrog även mycket till klimatpåverkan, i genomsnitt stod N2O-utsläpp för 43 % av klimatpåver-kan. Användning av mineralgödsel i den konventionellt odlade trindsäden påverkade miljöbelastningen markant. Framför allt kväve (N) i form av mineralgödsel ökade energiförbrukning och klimatpåverkan. Eftersom trädgårdsbönorna var den enda trindsäden som antogs gödslas med mineralgödsel-N fick trädgårdsbönorna högst miljöpåverkan i flera kategorier. Användningen av mineralgödsel-N stod för 29 % av energiförbrukningen och 34 % av klimatpåverkan för trädgårdsbönorna. Odlingen av trindsäd visade sig både öka och minska kolhalten i marken beroende på vilken sort trindsäd som odlades. Både åkerbönor och gula ärtor bidrog till en ökad kolinlagring jämfört med havre, medan trädgårdsbönor minskade kolinlagringen jämfört med havre. Däremot var förändring av kolhalten i mark försumbar vid jämförelse med den totala klimatpåverkan.