Teknik som svar på samhällets utmaningar – problem formulerade i policytexter från 1978 till 2010.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Malmö högskola/Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle (NMS)

Sammanfattning: Teknik har varit ett obligatoriskt ämne i drygt 40 år och i nästan 30 år har teknikämnet haft en egen kursplan. Ändå beskrivs teknik i skolan som ett otydligt ämne som har svårt att särskilja sig från naturvetenskaperna och vars syfte är oklart för eleverna (SOU, 2010:28; Skolinspektionen, 2014). Syftet med uppsatsen är att undersöka policytexter om teknikämnet och vilka problem i samhället som teknikämnet representerats vara en lösning på. Syftet är också att undersöka hur problemrepresentationerna förändrats över tid från 1978 till 2010. Uppsatsen utgår från läroplansteori (Englund, 1986; 2005) och Bacchis (2009) teori och metod om policy, WPR (What’s the problem represented to be?). Båda perspektiven har en kritiskt tolkande ansats där kunskap inte är neutral utan värdeladdad och ideologisk. Bacchi (2009) utgår från att en policy skrivs fram av regeringar för att lösa särskilda problem i samhället. Med analysverktyget WPR undersöks policytexter inför Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 och vilka ”problem” teknikämnet representerar. Resultatet visar att de problem som teknikämnet förväntats lösa har förändrats över tid. Slutsatserna är 1) att teknikämnet gått från att representera problemen att skolan är för teoretisk för elever i svårigheter och att för få tjejer väljer teknik till problemet att samhället saknar entreprenörer, 2) att teknikämnet fortfarande är könskodat, 3) att de elevgrupper som man riktade in sig på när teknikämnet blev obligatoriskt blir alltmer osynliga i argumentationen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)