Ogräsbekämpning på järnväg : En jämförande studie av alternativ till glyfosat

Sammanfattning: På Sveriges järnvägsnät bekämpas ogräs med det kemiska bekämpningsmedlet glyfosat. En omställning är nu på gång och fler bekämpningsmetoder behöver introduceras, bland annat för att motverka resistensutveckling hos ogräsen. I detta arbete jämfördes bekämpning med pelargonsyra, hetvatten, vattenånga och elektricitet med avseende på effektivitet, kostnad, energi- och vattenåtgång. Glyfosat användes som referens. Jämförelsen gjordes genom att sammanställa tillgängliga forskningsrapporter. Bekämpningsmetodernas användbarhet analyserades genom att uppskatta resursåtgången för att ersätta den kemiska bekämpningen på linjen eller driftplatser, eller för att bekämpa restriktionsytor. Det undersöktes också huruvida kostnaden för ogräsbekämpning över tid har betydelse för val av ballastfri järnväg. Resultatet visade att de alternativa metoderna är både dyrare och kräver en högre energi- och vattenåtgång än glyfosat. De ger också en mindre effektiv ogräsbekämpning och upprepade behandlingar behöver därför göras under växtsäsongen. Detta i kombination med att de med dagens teknik appliceras i låg hastighet gör bekämpningen dyr och tidskrävande. För att kunna säga i vilken omfattning de alternativa bekämpningsmetoderna är möjliga att implementera behövs riktlinjer för vilken kostnad, effektivitet samt vatten- och energiåtgång som kan tolereras. Resultatet tyder på att det kan vara möjligt att införa alternativa bekämpningsmetoder på driftplatser och restriktionsytor. För att ersätta glyfosat längs hela järnvägslinjen behöver de utvecklas, speciellt med avseende på effektivitet. För bekämpning med hetvatten och vattenånga var den stora vattenåtgången en stor nackdel. Bekämpningsmetodernas kostnad utgjorde under 5 % av det totala underhållsbehovet på en ny järnväg av ballast. Den ökade kostnaden för ogräsbekämpning ledde som mest till att en ballastfri järnväg blev lönsam två år tidigare för de alternativa metoderna än för glyfosat. Valet mellan en ballasterad och ballastfri järnväg bedömdes inte påverkas nämnvärt av detta. Dock identifierades faktorer som kan göra bekämpningskostnaden högre än vad den här rapporten har kunnat påvisa. Vid en omställning från glyfosat till alternativa metoder bör man därför vid lönsamhetsberäkningar för ny järnväg vara vaksam på vad bekämpningen på det ballasterade alternativet skulle kosta.