Rave och hotet mot ungdomen : Konstruktionen av social ordning i svensk dagspress 1995-1997

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för idé- och lärdomshistoria

Sammanfattning: I Sverige är kopplingen mellan rave, ungdomar och droger så signifikant att polisen år 1996 upprättar en speciell polisenhet vid namn Ravekommissionen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur rave konstrueras som ett problem i svensk dagspress mellan 1995 och 1997, och därmed belysa hur social ordning reproduceras i offentligheten genom samtalsordningen om rave. Från socialkonstruktivistisk synvinkel är media central i konstruktioner av problem. Tidigare forskning inom området rör kopplingar mellan ungdomar och narkotika, samt ungdomskultur och narkotika, men inte den offentliga problemformuleringsprocessen.                                     Studien bygger på 772 förekomster av ordet rave respektive rejv i allt från insändare till debattartiklar i fyra rikstäckande dagstidningar. Den har tagit utgångspunkt i begreppet representation för att kunna belysa de praktiker och aktörer som varit centrala i problemkonstruktionerna.                       I samtalsordningen är det etablerat att rave är en ungdomskultur, och det har skett en successiv betydelseförskjutning i att de frågor som prioriterats övergått från musik till droger. Problemet konstrueras delvis som att det ständigt intensifieras, där praktiker som ligger till grund för detta är att beskriva hur ravespecifika droger ökar i tillgång, sprider sig ut i samhället, och att missbrukarna är en ny grupp, så kallade vanliga ungdomar.                       Analysen visar att samtalet på en övergripande nivå rör farhågor om att den sociala ordningen hotas, genom att ungdomen hotas.  Två ideologiska hotbilder konstrueras. Attityden mot droger hos unga beskrivs ha förändrats till en mer liberal attityd, vilket på sikt utgör ett direkt hot den restriktiva narkotikapolitiken och underförstått den sociala ordningen. Parallellt med detta konstrueras ett mer direkt hot mot den sociala ordningen, delvis i att de påverkbara ungdomarna riskerar präglas av en statsfientlig nyliberalism, delvis genom att polisens praktik skapar en ökad misstro mot den sociala ordningens representanter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)