Gröna tak

Sammanfattning: Den här studiens syfte var att skapa en bättre förståelse för varför man ska bygga mer med gröna tak samt att göra en jämförelse mellan gröna tak och bjälklag med växtlighet. Vi undersökte även gröna takets nytta som en ekosystemtjänst samt hur nyttan kan ökas. I Sverige har man blivit inspirerad av arkitekten Le Corbusier som utgick från att man kan kompensera minskning av grönt område i stadsmiljön genom byggandet av gröna tak. Under det sena 1900-talet återkom gröna taket till Sverige. Förtätning av städer, vattenbrist och förändrade klimatet är anledningar till att man har gröna tak mer i åtanken. Biodiversitet, fördröjning av dagvattnet, rening av luft och mat odling är gröna taks fördelar som ges i form av ekosystemtjänster. Gröna taks andra fördelar såsom dämpning av buller, kylande effekt för omgivningen, minskning av byggnadens energibehov och skyddande effekt för uppbyggnadens olika skikt är dess positiva effekter på själva byggnaden och stadsmiljö. Exemplar på gröna taks nackdelar är skötselbehov, brandrisk, fuktproblem och tyngden. På traditionellt sätt kallas sedumtak för gröna tak inom byggsektorn men egentligen finns det tre olika typer av gröna tak; extensiv, intensiv och semi intensiv. I det här fallet tillhör vegetation på bjälklag till gruppen intensivt “grönt tak”. Enda skillnaden är att det kan ligga på terrasser och innergårdar med lite ökad vegetation. Båda typerna har samma fördelar men ekosystemtjänst effekter förstärks med ökning av uppbyggnadens tjocklek. Gröna taks fördelar är nyttan som erbjuds i form av ekosystemtjänster. Dessa kan ökas genom kommunikation mellan olika berörda organisationer. Här kan även politikerna påverka genom att införa regler och lagar för ökning av gröna tak för kompensering av den hårdgjorda ytor.