Agenda 2030 – en hoppfull framtid?

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan hur företag i Sverige respektive Tyskland rapporterar om FN:s globala mål för hållbar utveckling. Vidare ger uppsatsen exempel på möjliga förklaringar till resultaten. Teoretiska perspektiv: Genom att kombinera två välkända teorier, nämligen legitimitets- och intressentteori, samt Varieties of Capitalism som en kompletterande teori, möjliggörs en analys av studiens resultat. Metod: Denna uppsats jämför Sverige och Tyskland genom att undersöka års- och hållbarhetsrapporter från de 80 största börsnoterade företagen i båda länderna. Studien tar i huvudsak sin utgångspunkt i den kvantitativa forskningsstrategin, men har även drag av kvalitativ forskningsstrategi då citat används. Data insamlas från rapporterna och behandlas därefter i statistikprogrammet SPSS. Empiri: Empirin består av ett antal frågor som besvaras under varje rubrik genom sammanställningar av studiens resultat samt citat. Resultat: Studiens resultat visar på att det finns skillnader mellan länderna. En större andel av företagen i Sverige nämner de globala målen än företagen i Tyskland. Vidare har även företagen i Sverige mer frekvent bilder på målen i sina rapporter. Andelen företag som i Tyskland beskriver och förklarar målen är däremot högre än i Sverige