Lättläst - om eleverna själva får välja? : En undersökning om vilken text elever föredrar och varför

Sammanfattning:   Sammanfattning När jag deltog i kursen Svenska som andraspråk på Karlstads universitet 2011, föreläste man om röst och kausalitet i texter. Detta gjorde mig nyfiken på hur det ser ut med just text och kausalitet i våra läroböcker i skolan. Vad skiljer en originaltext fån en lättläst text? Vad föredrar eleverna? Är lättlästa texter alltid bättre? För att skriva en lättläst text, måste man ta bort lite och lägga till lite. Exakt vad som tas bort och vad som läggs till tänkte jag undersöka lite närmare. Dessutom önskar jag ta reda på vad eleverna tycker.   Enligt Björn Melander (Strömqvist [red], 1995, s 15), började man intressera sig för skolböckernas innehåll under mitten av 1800-talet och början av 1900-talet. Läsebok för folkskolan, fick ta emot en hel del kritik, bland annat från Ellen Key som 1898 kritiserade läseboken för att vara både tunn och tillrättalagd. Hon ansåg också att eleverna gick miste om originaltexter. Dessa diskussioner ledde fram till utgåvorna av två av Sveriges mest berömda verk, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige skriven av Selma Lagerlöf och Svenskarna och deras hövdingar skriven av Heidenstam. Intresset för läroböckernas innehåll fortsatte kontinuerligt även under 1900-talet.   Under denna undersökning blev jag medveten om att jag bara har skrapat lite på ytan och att det finns mycket mer att finna ut inom detta ämne. Min intention med undersökningen var också att ta reda på vad eleverna ansåg om de olika versionerna. Vilken föredrar dom? Och varför? I en lättläst version går läsaren miste om mycket information, beskrivningar och annan kunskap. Detta tycker jag är väldigt synd, men när det kommer till frågan om en elev skall få ta del av böcker genom en lättläst version, eller inte alls, då är svaret ganska uppenbart!   Nyckelord: Lättläst (LL), originaltext, sammanhang, röst, kausalitet, förkunskap, engagemang