Från Kaos till kunskap : Unga kvinnors upplevelse av högstadietiden och gymnasiet

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Sammanfattning:

Detta är en narrativ studie där syftet är att fånga flickors upplevelse av skolan från högstadietiden och fram i gymnasieåldern. Jag utgår från livsberättelse som metod. Mina informanter är fyra unga kvinnor som hade problematisk högstadietid men ändå lyckades att gå ett yrkesprogram på gymnasiet. Mina frågeställningar är: Hur kan de unga kvinnornas problematiska högstadietid upplevas? Hur kan kommunikationen och relationen mellan de unga kvinnorna och skolans personal upplevas? Vilka vändpunkter kan vara avgörande för att de unga kvinnorna ska uppleva att de kan fullfölja sina studier?Genom mina informanters berättelser fångade jag de avgörande vändpunkterna som gjorde att de kunde fullfölja en gymnasieutbildning. Resultatet visar att informanterna upplevde en högstadietid i kaos med stökiga lektioner, mobbning och skolk. Kommunikationen upplevdes som vertikal under högstadietiden, enligt informanterna Läraren talade till eleven, inte med eleven. Vändpunkter för informanterna var att komma till en gymnasieskola där kommunikationen upplevdes som horisontell. Informanterna ansåg att lärarna var skickliga på att se och förstå deras verklighet. Ytterligare vändpunkter var att tre av informanterna fick en diagnos. Då upplevde de unga kvinnorna en annan uppmärksamhet som ledde till bättre kommunikation. De kände sig sedda och bekräftade. Jag fann i min undersökning framför allt tre faktorer som haft stor betydelse för att lyckas med studierna och bli godkända på kurserna; inkludering, mellanmänskliga relationer och samarbete mellan skola och andra aktörer såsom sjukvård och vårdnadshavare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)