Grönare städer för en adaptiv framtid : En fallstudie av ett större fastighetsbestånds sårbarhet och anpassningsbehov i samband med översvämningar

Sammanfattning: Samtidigt som översvämningsrisken redan är hög på många platser i Sverige, förväntas översvämningar och skyfall förekomma mer frekvent i framtiden. Urbana dagvattensystem klarar idag oftast inte av de extrema förhållanden av översvämningar som förekommer och innebär därmed att den byggda miljön blir hårt utsatt. Behovet av att anpassa den byggda miljön blir tydligare i och med att översvämningar förväntas öka med tiden. Fastighetsägare idag saknar verktyg och strategier för klimatanpassning och då det primära ansvaret för att anpassa fastighetsbestånden i kommunerna läggs på fastighetsägarna själva, finns det ett starkt behov av verktyg och stöd för klimatanpassning hos privata sektorer och större fastighetsägare. Denna uppsats syftar till att identifiera vilka egenskaper byggnader har och i vilka kombinationer dessa gör ett fastighetsbestånd sårbart inför översvämningar. I fallstudien har flera metoder använts för att bedöma risker hos Stångåstadens fastighetsbestånd och identifiera möjliga anpassningsalternativ. En del av fallstudien utgörs av en expertworkshop bestående av forskare på Linköpings Universitet samt anställda på Stångåstaden där en värdering av byggnadernas egenskaper och en diskussion kring åtgärder har genomförts. Uppsatsens resultat visar bland annat att byggnaders sårbarhet förekommer i en kombination av olika egenskaper. I Stångåstadens fastighetsbestånd är byggnadens läge i förhållande till omgivningen samt känslig utrustning i källare en kombination av egenskaper som gör byggnaderna sårbara. Diskussionen innefattar ett åtgärdsförslag för att minska översvämningsrisken i Johannelunds centrum i Linköping, som är ett av Stångåstadens mest sårbara områden. I diskussionen ställs även uppsatsens resultat mot tidigare forskning inom fältet för att tydliggöra likheter och skillnader, samt påvisa vikten av samverkan för klimatanpassning hos fastighetsbolag. En av slutsatserna är att kartläggning på byggnadsnivå fungerar väl för byggnaders exponering och känslighet, men är inte optimal för kartläggning av fastighetsbolagets anpassningsförmåga.