Hur man kan återvinna befintliga plåtfasader till nya fasader ur ett Cradle to Cradle perspektiv : Från slätplåt till perforerad plåt

Detta är en M1-uppsats från KTH/Byggteknik och design; KTH/Byggteknik och design

Sammanfattning:

Idag, nästan 40 år efter att Miljonprogrammet stod klart, är renovering och ombyggnation av fastigheterna högaktuellt. White Arkitekter har som ett led i detta tilldelats ett renoverings- och ombyggnadsprojekt i Norra Stockholm som innefattar två fastigheter uppförda under Miljonprogrammet.

Detta examensarbete behandlar återvinning av de befintliga plåtfasaderna på ovannämnda fastigheter. White Arkitekter vill undersöka möjligheterna att genom återvinning använda ursprungsmassan för tillverkning av nya fasader i perforerad plåt till samma fastigheter. Syftet är att redovisa materialets livscykel med hänsyn till miljön samtidigt som anknytningen till Miljonprogrammet bevaras.

För att besvara frågeställning har en bit av fasadplåten undersökts i syfte att identifiera plåtmaterialet. Genom att ta reda på plåtens densitet har aluminium fastställts som material. Kontakt har tagits med flertalet företag som är involverade i återvinningsprocessen – från slätplåt till perforerad plåt. I rapporten redovisas alla aktörer och steg i processen.

Idén grundas på Cradle to Cradle som är en teori utvecklad av den tyske kemisten Michael Braungart och den amerikanske arkitekten William McDonough. Teorins grundtanke baseras på att eliminera avfall som koncept och istället se det som näring till antingen teknologiska- eller biologiska processer. Aluminium och andra metaller är exempel på material i den teknologiska cykeln. Med dagens återvinningsprocesser förlorar de dock sitt värde och kan inte användas till samma syfte. Återvinning av aluminium besparar dessutom hela 95 % av den energi som åtgår vid tillverkning av primäraluminium.

Då Cradle to Cradle ännu inte fått någon större genomslagskraft i Sverige har flera hinder stötts på. I rapporten framgår att det inte finns något smältverk i Sverige som separerar olika aluminiumlegeringar från varandra. Allt aluminium som återvinns i Sverige blir i slutändan till gjutgods. För att nå önskade resultat och påvisa den faktiska möjligheten med projektet kontaktades ett skrotbaserat smält- och valsverk i Norge.

Sammanfattningsvis är projektet fullt genomförbart både i teorin och i praktiken, det gäller bara att hitta rätt samarbetspartners.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)