Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och dess påverkan på patientsäkerheten : en intervjustudie

Sammanfattning: Akutsjukvården identifierar och behandlar patienter som är kritiskt sjuka. Med triagering som används på det flesta akutmottagningar i Sverige, rangordnas patienterna utifrån olika kriterier och patienterna prioriteras utifrån dem som omedelbart behöver träffa en läkare och de som kan vänta. Sjuksköterskans ansvar är att prioritera vilken patient som får vård först, ge avancerad omvårdnad och utifrån symtom kunna identifiera eventuella livshotande tillstånd. Arbetet på akutmottagningar är ofta stressigt med hög belastning. Det höga flödet av patienter gör att sjuksköterskan får en hög arbetsbörda och tidspress att utföra uppgifter. Vid hög arbetsbelastning utlöses en reaktion på stress och när det inte finns tillräcklig tid för återhämtning mellan perioderna av stress ökar risken för ohälsa. Vid hög arbetsbelastning ökar risken för misstag och då ökar också risken att det blir patientosäkert. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och hur det kan påverka patientsäkerheten ur ett omvårdnadsperspektiv. Intervjuer med sjuksköterskor från två akutmottagningar i Sverige genomfördes. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades i en textnära analys där meningsenheter som svarade mot syftet plockades ut och kodades för att sedan sorteras in i underkategorier och slutligen kategorier. Flertalet av de intervjuade sjuksköterskorna beskrev kroppsliga symptom på stress. Tryck över bröstet, svårigheter att varva ned och slappna av efter arbetspassen och orkeslöshet beskrevs som symtom. Det som sjuksköterskorna upplevde som arbetsrelaterad stress var när det var ett stort patientantal och när patienterna fick vänta länge. Men också när utrustning eller material saknades eller var trasig. Sjuksköterskorna upplevde att när det var hög arbetsbelastning ökade risken att göra misstag. Vid hög arbetsbelastning ansågs omvårdnaden bli lidande, något som negativt påverkade patientsäkerheten. För att främja patientsäkerheten tog sjuksköterskorna hjälp av varandra eller sin undersköterska, kommunicerade eller frågade om råd från de mer erfarna sjuksköterskorna. Flertalet sjuksköterskor försökte planera och strukturera upp de uppgifter de hade att göra för att få kontroll och en överblick. Arbetsrelaterad stress var vanligt förekommande inom akutsjukvården på grund av den höga arbetsbelastningen. Risken för patienternas säkerhet ökade vid stort antal patienter och längre väntetider. Det blev bristande kvalité på omvårdnaden och det som prioriterades bort är patienternas basala behov till fördel för något som ansågs mer akut.