Att undervisa integrerade elever Fyra lärares tankar om stöd för att undervisa grundsärskolans elever i grundskoleklass

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka vilket stöd några grundskollärare får och efterfrågar i sitt arbete med att undervisa integrerade elever, som är mottagna i grundsärskolan men får sin undervisning i grundskoleklass. Studiens resultat presenteras utifrån ett kommunikativt relationsteoretiskt perspektiv som utvecklats och beskrivits av Ahlberg (2001). Delaktighet, kommunikation och lärande är komplexa fenomen som är sammanlänkade och påverkar varandra ömsesidigt. Med det kommunikativa relationsteoretiska perspektivet studeras kommunikation, interaktion och relationer på olika nivåer i skolans organisation. En elevs inlärningssvårigheter kan inte ensidigt beskrivas utifrån ett individuellt perspektiv, där elevens förmågor ska kompenseras eller tränas. Inte heller är lärmiljön och omgivningens förmåga att anpassa undervisning och bemötande det enda som påverkar elevens möjlighet att utveckla kunskaper. Det centrala i det kommunikativt relationsteoretiska perspektivet är samspelet mellan skolans aktörer och den enskilde elevens förutsättningar att lära. Som metod har halvstrukturerade intervjuer använts utifrån en kvalitativ ansats. Fyra grundskollärare har delat med sig av sina upplevelser av det stöd de får för att undervisa grundsärskolans elever i grundskoleklass. Vilket stöd som saknas av lärarna har också efterfrågats i denna studie. Det insamlade materialet har analyserats induktivt och resulterat i en kategorisering av informanternas svar. Lärarens syn på elevers olikheter och inkluderande skolverksamhet är avgörande för hur väl elever i behov av särskilt stöd lyckas i skolan. Därför är det av största vikt att lärarna får stöd på olika nivåer i skolans verksamhet, för att upprätthålla en positiv attityd till integrering och inkludering trots den ökade arbetsbelastningen som kan erfaras. Lärarna i denna studie förmedlar att de får stöd från kommunens särskoleorganisation, skolledningen, skolornas specialpedagoger och skolornas elevhälsoteam. Det mest värdefulla stödet upplevs dock komma från det egna arbetslaget eller från en kollega. Att utnyttja den kompetens som finns i arbetslaget och komplettera med specialpedagogiskt stöd kan vara en framgångsfaktor för att nå en högre grad av inkludering i skolorna. I de fall där extra personella resurser har satts in i undervisningssituationen och på rasterna upplever lärarna tydligt att de har skolledningens stöd för att undervisa integrerade elever. För att säkerställa att den integrerade eleven får undervisning utifrån grundsärskolans kursplan och bedöms utifrån de kunskapskrav som är ställda i grundsärskolans läroplan behöver lärarna få stöd att tolka och konkretisera innehållet i Läroplan för grundsärskolan. Detta stöd kan komma från skolledning, specialpedagog, grundsärskolans personal och det egna arbetslaget.