Lekmannadomare i Sverige och Norge - en komparativ analys
Sammanfattning: Lekmannadomare har en viktig roll i såväl det svenska som norska rättsväsendet. I båda länderna har användandet av lekmannadomare en lång historisk bakgrund. Lekmannadomares roll har skiftat över tiden i båda länderna. I nutid finns stora likheter mellan nämndemannasystemen i Sverige och Norge. Det finns dock skillnader som är värda att belysa och analysera. Den här uppsatsen syftar till att klargöra hur lekmannadomarnas roll utvecklats historiskt i Sverige och Norge samt att analysera de skillnader som finns idag. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka argument för respektive emot att lekmannadomare även framledes deltar i brottmålsprocesser. I Norge förekom lekmannadomare fram till 2018 både i form av jury och som meddomare. Sedan avskaffandet av juryn 2018 är det norska nämndemannasystemet mer likt det svenska men skillnader finns fortfarande. I Sverige deltar lekmannadomare i egenskap av nämndemän och som jurymedlemmar i tryckfrihetsmål. Svenska nämndemän utses av de politiska partierna i kommunfullmäktige. Det faktum att politiska partier utser nämndemän har varit kritiserat och många menar att det riskerar leda till politisering och äventyrad rättssäkerhet. Risken för politisering, tappat förtroende bland allmänheten och bristen på juridisk utbildning utgör några av argumenteten mot att framledes ha kvar lekmannadomare i brottmålsprocesser. Argument till stöd för nämndemäns fortsatta medverkan är bl.a. att det utgör en spärr mot teknokratisk rättstillämpning och att den medborgliga insynen och kontrollen är viktig i en demokratisk rättsstat. Norge avskaffade som ovan nämnt juryn i andra instans 2018. I Sverige har ingen förändring skett på lång tid.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)